Smålands flora - grå småfingerört

grå småfingerört

Potentilla subarenaria

P. acaulis ssp. arenaria fel använt, P. arenaria fel använt, P. cinerea fel använt.
Grå småfingerört hör hemma i låg vegetation på torr mark, helst grus eller sand. Den är karakteristisk för örtrik, ogödslad betesmark på moränkullar och sydvända åssluttningar och växer där gärna tillsammans med t.ex. solvända Helianthemum nummularium, luddhavre Helictotrichon pubescens och darrgräs Briza media. Västerut, där det är glest mellan växtplatserna, hittar man den oftast bara på mycket solvarma ställen, t.ex. kring små hällar i betesmark, intill block samt på sydsidan av åkerrenar och myrtuvor. Eftersom den gynnas av markstörningar dyker den ibland upp i grustag eller på banvallar, och nya vägskärningar kan på försommaren färgas ljusgula av den. – Grå småfingerört föredrar ungefär samma ståndorter som småfingerört P. tabernaemontani, och i områden där båda arterna förekommer växer de gärna tillsammans.

Det småländska materialet av grå småfingerört gör ett rätt enhetligt intryck. Graden av stjärnhårighet varierar något beroende på miljön – den minskar på plantor som växer i skugga eller högt gräs, och den är svag på de nedersta bladen på blomskotten. Någon gång påträffas exemplar med mycket svag stjärnhårighet. Sådana skulle kunna utgöra hybrider med småfingerört, men detta är ännu inte utrett. De uppträder inte självständigt utan förekommer inom området med grå småfingerört.
Funnen i 310 rutor; tidigare uppgifter från 146 rutor. Vanlig i de södra och mellersta delarna av östra Småland samt i ett brett bälte längs Emåns dalgång norrut till Eksjö Höreda, utanför detta område sällsynt. Saknas helt i västra och nästan helt i nordöstra Småland. – Kanske ursprunglig, annars en gammal kulturföljeslagare.

Kartan förefaller visa ökning. I själva verket är arten dock på tillbakagång eftersom många naturliga fodermarker har vuxit igen, skogsplanterats eller gödslats. På många av de lokaler som upptäcktes under 1980-talet rörde det sig om enstaka kvardröjande exemplar i tätnande vegetation. Även om arten ibland nyetableras t.ex. i vägskärningar kommer den sannolikt att bli mycket ovanligare i framtiden.

Första fynd

Först insamlad 1818 i Växjö Drev Braås (belägg i E. Fries’ herbarium i UPS). Först publicerad 1819 av E. Fries (1814–24 under namnet P. incana) med den svepande formuleringen ´vulgaris in Smolandia orientali &c. [vanlig i östra Småland osv]´ – Vid Braås sedd många gånger senare, även på 1990-talet (se nedan).

Variation

Grå småfingerört är en sydöstlig art, som har varit sammanblandad med såväl småfingerört P. tabernaemontani som gråfingerört P. acaulis ssp. arenaria (synonymer: P. cinerea, P. arenaria). Den skiljer sig från småfingerört genom att småbladen är sågade längre ner på sidorna och stjärnhåriga särskilt undertill. I dessa egenskaper liknar den gråfingerört, till vilken småländskt material tidigare räknats. Gråfingerört, som i Sverige endast tycks förekomma på Gotland, är dock en grövre växt och dess blad är mycket tätare stjärnhåriga, även på ovansidan. Stjärnhåren hos gråfingerört är helt regelbundna (alla dess grenar är lika långa), medan de hos grå småfingerört har en starkt förlängd gren (övergångstyp mellan stjärnhår och vanligt hår). Det är möjligt att grå småfingerört har uppstått genom hybridisering mellan småfingerört och gråfingerört, men detta ligger i så fall långt tillbaka i tiden. Den uppträder nu som en egen art med självständig utbredning. Dess särprägel stod klar för Nils Hylander, som i en växtförteckning (Hylander 1955a) föreslog namnet P. arenaria var. smolandica för den. En beskrivning publicerades dock aldrig och namnet är därför ogiltigt.

Lokaler

Nordliga och västliga lokaler.
Alvesta Alvesta 1920 (C. Pleijel i S).
Aneby Marbäck Siggarp (7E3j 3604), torr, kalkrik vägslänt, 1988 (JJ, belägg i LD, !ThK).
Eksjö Eksjö (Scheutz 1864) och många senare uppgifter, senast 1902 (F. Ridderstolpe i S); Bänarp 1898 (A. Hultqvist i PerBrahe, !K. Johansson); vid vägen till Kålshester 1869 (K. F. Dusén i GB S och UPS); Lunnagård 1866 (E. Carlson i S), 1872 (C. A. Andersson i S). Höreda 150 m SSV Kvarnkullen (6E7j 0438), i kort gräs på torr sandås, 1989 (RL, !ThK).
Nässjö Flisby 500 m O Skullaryd (7E0j 4126), torr enbuskrik betesmark, 1995 (IB, belägg i OHN); 200 m O Vibäck (7E1i 3047), sandig torrbacke, 1992 (IB TsK). Norra Solberga 150 och 350 m SSV Hamnaryd (6E9i 0630, 0830), torr stenig vägkant, 1984 (IB, belägg i OHN).
Tingsryd Tingsås Spåramåla, norra gården och 150 m SO därom (4E2i 2349, 4E2j 2200), stenkällartak resp. torrbacke, 1986 (SK ABC, belägg i SK:s herbarium).
Vetlanda Björkö kyrkans P-plats (6E5j 2110), gräskant, 2002 (IB); 400 m VSV Nömme (6E6j 0907), torräng, 1980-talet (AfS). Lannaskede vid kyrkan 1921 (Sterner 1922, Sterner ms 1).
Vimmerby Vimmerby 200 m SSO Korka (6G8a 4709), torrbacke i betesmark, 1984 (SM, !ThK).
Västervik Odensvi Kulla 400 m SO Åsen (7G4d 1231), torr vägslänt, 1988 (BD, belägg i Vvik); Lidhem (7G4d 1726), vägslänt, 2005 (RK; belägg i OHN). Västervik Kulbacken 1961 (S. Nilsson i UPS, ett par ex på ark med småfingerört, bestämda av ThK)
Växjö Drev Braås 1818 (E. Fries’ herbarium i UPS enligt Sterner ms 1), 1855 (N. J. Scheutz i S)–1928 (A. S. Trolander enligt C. Mossberg ms); Braås långt ute på åsen åt norr (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Braås, åsen vid järnvägen S om herrgården (J. P. Gustafsson ms 1912); Braås 200 m NV Scoutstuga (5F5a 1828), torr äng, 1980-talet (KP, !ThK); Böksholm 1880 (Hyltén-Cavallius i S och UPS); 300 m NV Eskilsö (5F5a 1727) 2001 (KP). Dädesjö (Scheutz 1857); Drättinge 1920 (R. Sterner i S); åsen vid Drättingesjön (J. P. Gustafsson ms 1912); Gullhögarna (5F4a 4827), gravfält, 1986 (KP, !ThK). Ormesberga 300 m N Klockaretorpet (5E4g 3728), källartak, 1992 (CM, !ThK). Sjösås Lidboholm (Wahlenberg 1824). Söraby Varetorp (E. Fries 1825–26). Uråsa 1855 (N. J. Scheutz i UPS). Växjö 1819 (anonym i S), 1904 (G. Hyltén-Cavallius I LD), 1/4 väg V om staden (A. W. Jonsson i OHN); Hollstorp 1886 (H. Lindquist i UPS), 1891 (G. Jacobsson i S). Öja 250 m V Gemla station (5E1f 0440), järnvägsslänt mot S, 1991 (GW, belägg i LD, !ThK). Öjaby Nöbbeled 1924 (A. S. Trolander i LD). Östra Torsås 1876 (Hyltén-Cavallius i S och UPS).

Osäkra och oriktiga uppgifter.
Alvesta Moheda 1856 (C. F. Friman i UPS enligt Sterner ms 1); feltolkning av etikettens otydligt skrivna Als[h]eda. Jönköping Gränna (J. E. Lundequist enligt O. F. E. Lundequist 1929 under namnet P. cinerea); troligen en missuppfattning, då J. E. Lundequist aldrig samlat arten där. Huskvarna (Forsander ms 1820 under namnet P. incana); lokalen angavs med frågetecken och upprepades ej i en senare sammanställning (Forsander ms 1836). Växjö Söraby Rottne (Scheutz 1857) avser Varetorp i samma socken.