backsmörblomma
Ranunculus polyanthemos
Mer information om arten

Backsmörblomma växer på torr eller frisk, närings- och basrik mulljord, helst på grusigt eller sandigt underlag. Den uppträder särskilt i torrängar, gärna på grusåsar eller moränbackar, och i gles lövskog, t.ex. björkhagar eller ekbackar. Den växer också i bryn, på åkerholmar och åkerrenar samt i vägkanter. Undantagsvis finner man den i gles tallskog eller i bergbranter.

Backsmörblomman är en betes- och slåttergynnad art, som i allmänhet försvinner efter en längre tid med utebliven hävd.

Under inventeringen har inte ängssmörblomman beaktats, och arten redovisas därför här kollektivt. – Dock bestämde Baltisberger en del material i svenska herbarier, och något kan därför sägas om underarternas förekomst i landskapet nedan.

Arten har gått tillbaka påtagligt i västra Småland. Kvarvarande lokaler där är skyddsvärda.

Första fynd

Noterad på 1780-talet av Ljungh (ms) från Aneby Lommaryd Sundsmålen och Skareda, Tranås Adelöv Kappetorp och Eksjö Höreda Höreda. I tryck först omnämnd som småländsk av Elias Fries (1825–26), som noterade artens frånvaro i landskapets västra delar.

Variation

Arten representeras i landskapet av två underarter. Vanlig backsmörblomma ssp. polyanthemos har smala, djupt inskurna bladflikar, utstående hår på stjälkens nedre del och frukter med rak näbb. Ängssmörblomma ssp. ×polyanthemoides har bredare och mindre djupt skurna bladflikar, tilltryckt hårig stjälk och frukter med krumböjd näbb. Ängssmörblomma växer på lite mindre torr mark än vanlig backsmörblomma och gärna i skugga. På Gotland dominerar den helt över vanlig backsmörblomma, medan det motsatta förhållandet råder på svenska fastlandet. Dessa raser utreddes ur ett europeiskt perspektiv av österrikaren Baltisberger (Baltisberger 1980, Baltisberger & Hess 1986). Vanlig backsmörblomma är en östlig, kontinental ras, medan ängssmörblomma utgör en serie övergångsformer till en västeuropeisk ras, som heter skogssmörblomma ssp. nemorosus och som finns i Danmark men inte i Sverige.

Utbredning

Funnen i 325 rutor; tidigare uppgifter från 185 rutor. I Kalmar län vanlig i norr, ganska vanlig i de mellersta delarna och ganska sällsynt i söder. I Jönköpings län ganska sällsynt i öster, i övrigt sällsynt. I Kronobergs län mycket sällsynt och numera nästan bara längst i nordöst. Kanske något förbisedd. – Ursprunglig.

Lokaler

Aktuella lokaler i västra Småland.
Alvesta Skatelöv 200 m S Storegården (4E7f 2836), betesbacke, 1989 (GW, !ThK).
Aneby Lommaryd 300 m SSV Lilla Vagnsvik (7E4g 2842), torr beteshage, 1988 (TF).
Hylte Långaryd 800 m NNV Hallagården (5D6a 2730), bryn till torr kulturbetesmark, sandigt, 1989 (ThK); 500 m SV Rävagården (5D6a 3030), sandig torräng, 1989 (ThK).
Jönköping Forserum 500 m ONO Granstorp (6E8e 1311), grustag, 2001 (MgE). Gränna 300 m SV Kabbarp (7E6e 4624), torr gräsmark, 1987 (EvG); Kleven (7E8f 2604), hagmark, 1990 (I. Bergengren); 200 m V Nyarp (7E5e 4802), torrbacke, 1983 (EvG). Lekeryd N om Lilla Lekeryd mot Hallavadet (7E1d 2-3-), vägkant, torr ängsmark, 1985 (RC); N om Rönjane (7E1d 4-3-), moränkullar, 1987 (RC); Störestorp (7E1d 2-4-), äng, 1981 (RC). Rogberga 800 m NO kyrkan (7E0b 2349), torrbacke i bete, 1977, 1990 (RgL GW). Svarttorp Haraldstorp (7E1d 3205), hagmark, 1990 (TF), 2005 (MgE TmN RC AsB); O om Hallavaden (7E1d 2942), ängsmark, 1991 (RC); 400 m SV Hult (7E2e 0201), ängsbacke, 1986 (RC); Roestorp (7E1d 4-3-, 7E2d 0547), torrbacke, 1987 resp 1986 (RC); Svarttorp (7E2e 0100), betesmark, 1990 (TF). Visingsö gravfältet (7E6c 3-2-) 1998 (J. Christoffersson 1998). Ödestugu 200 m N Björkelund (6E8b 1236), torräng, 1989 (RgL); 200 m V Ånaryd (6E8c 1804), torräng, 1988 (RgL). Öggestorp 1200 m ONO Sörängen (7E0c 0948), betesmark, 1989 (LtS LP); NO Ulfsnäs (7E0d 2414), torr ängsmark, 1986 (RC), 1990 (TF); Ulfsnäs (7E0d 2816), torr ängsmark, 1989 (RC).
Nässjö Malmbäck 750 m O Hult (6E8e 2025), gruskulle med torräng, 1985 (ThK TM BE).
Vaggeryd Byarum Ammelund (6D6j 4637), björkhage, 1988 (L. Andersson); Gärahov 200 m O hembygdsgården (6E5a 4804), betesmark, 1987 (LC JEH LR, !ThK); Götarp (6D4j; Almqvist 1992); Hestra Söräng och Bjälkön (6D4j 2716), björkhage, 1988 (L. Andersson); Köpet (6D6j 4333), björkhage, 1988 (L. Andersson); 300 m NO Lundavadet (6D6j 3934), sandmark, 1987 (LtS JA ErL); 400 m S Norra Duveled (6D4j 3722), slänt med lövsnår, 1990 (LP, !ThK); Norra Skog (6D6j 1513), björkhage, 1988 (L. Andersson). Svenarum 750 m V Kinnebro (6E3c 3002), torrslänt vid åker, 1988 (MgE IB BE, belägg i OHN, !ThK).
Värnamo Nydala Gåeryd (6E0c 4928), löväng, 1990 (TF). Voxtorp Vika 500 m S om södra gården (5E7a 0007), vägkant, 1986 (LP, !ThK). Värnamo Apladalen (5D8i 0-3-) 1978 (Värnamokretsen av Svenska naturskyddsföreningen 1979).

Osäkra uppgifter.
Emmaboda Algutsboda Duvemåla (Gustafson & Moreau 1995b); knappast rätt då lämpliga biotoper saknas.
Hylte Femsjö ´i feta ängar´ (E. Fries ms 1810); uppenbarligen ej rätt, då den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26) betonar att arten saknas i västra Småland.
Ljungby Agunnaryd N om Sälleberg och V om Helgaån (I. Christoffersson ms 1969b); troligen avses Sälleberg i Ryssby.

karta