gaffelglim
Silene dichotoma
Gaffelglim är en ett- eller tvåårig art från sydvästra Asien och sydöstra Europa. I slutet av 1800-talet började den spridas västerut och norrut som förorening i östeuropeiska frövaror (i Sverige främst med rysk och östtysk rödklöver, Witte 1912). I mitten av 1950-talet försvann arten igen, säkert till största delen därför att man fick bättre metoder att rensa utsädet från ogräsfrö. Den ses numera ytterst sällan.
För Smålands del dröjde det efter de båda fynden i Jönköping Gränna (se primäruppgifter) till 1892 innan nästa fynd gjordes. Under 1890-talet dokumenterades arten fyra gånger, under de fem decennierna 1900–1949 i genomsnitt 13 gånger per decennium, men under 1950-talet bara sex gånger; senare fynd är endast Värnamo Nydala 1960, Hultsfred Målilla Lövhyddan 1968 och Jönköping Ödestugu 1997.
Arten har inte bara kommit in med klöver. En förekomst vid Västervik Västervik grushög vid väderkvarnen 1892 (A. A. W. Lund i S) beror troligen på import av östeuropeisk spannmål. Till Berga järnvägsstation i Högsby Högsby förmodades den ha anlänt med emballage kring varor (Witte 1909a, 1912), och flera fynd i Kalmar Kalmar kan ha ett liknande ursprung. – 1997 uppträdde gaffelglimmen i Jönköping Ödestugu vid kanten av en större genomfartsväg, troligen inkommen med importerat gräsfrö. Liknande fynd har gjort under 1990-talet i Västergötland (Bertilsson m.fl. 2002) och Östergötland (Mora Aronsson 1999).
Eftersom gaffelglimmen mest förekom i klövervallar och klövern skördades innan glimmen hade hunnit sätta moget frö blev glimmens förekomst i hög grad beroende av import av nytt klöverfrö. På sina håll kan den visserligen ha vuxit även i sent slagna klövervallar (till produktion av eget klöverfrö), vilket skulle ge bättre förutsättningar för en varaktig förekomst. Det saknas dock belägg för att detta skett i Småland. Vi känner inte heller till långvarig förekomst på någon enskild lokal. Arten måste därför betecknas som tillfällig.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 64 rutor. – Tillfälligt inkommen.
För Smålands del dröjde det efter de båda fynden i Jönköping Gränna (se primäruppgifter) till 1892 innan nästa fynd gjordes. Under 1890-talet dokumenterades arten fyra gånger, under de fem decennierna 1900–1949 i genomsnitt 13 gånger per decennium, men under 1950-talet bara sex gånger; senare fynd är endast Värnamo Nydala 1960, Hultsfred Målilla Lövhyddan 1968 och Jönköping Ödestugu 1997.
Arten har inte bara kommit in med klöver. En förekomst vid Västervik Västervik grushög vid väderkvarnen 1892 (A. A. W. Lund i S) beror troligen på import av östeuropeisk spannmål. Till Berga järnvägsstation i Högsby Högsby förmodades den ha anlänt med emballage kring varor (Witte 1909a, 1912), och flera fynd i Kalmar Kalmar kan ha ett liknande ursprung. – 1997 uppträdde gaffelglimmen i Jönköping Ödestugu vid kanten av en större genomfartsväg, troligen inkommen med importerat gräsfrö. Liknande fynd har gjort under 1990-talet i Västergötland (Bertilsson m.fl. 2002) och Östergötland (Mora Aronsson 1999).
Eftersom gaffelglimmen mest förekom i klövervallar och klövern skördades innan glimmen hade hunnit sätta moget frö blev glimmens förekomst i hög grad beroende av import av nytt klöverfrö. På sina håll kan den visserligen ha vuxit även i sent slagna klövervallar (till produktion av eget klöverfrö), vilket skulle ge bättre förutsättningar för en varaktig förekomst. Det saknas dock belägg för att detta skett i Småland. Vi känner inte heller till långvarig förekomst på någon enskild lokal. Arten måste därför betecknas som tillfällig.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 64 rutor. – Tillfälligt inkommen.
Första fynd
Första belägg från Jönköping Gränna 1869 (C. A. Andersson i UPS), enligt Lundequist (1929) samlat norr om stadens fattighus; 1873 sedd ´i en vall norr om staden´ (A. A. W. Lund enligt Witte 1912). – Först publicerad av Hård (1912) från Tingsryd Södra Sandsjö Dångemåla baserat på ett eget fynd från 1902.
Lokaler
Samtliga lokaler. Alvesta Alvesta, klövervall, 1916 (Pleijel 1916). Skatelöv Grimslöv, myrodlingar, 1925 (C. V. Vranke enligt C. Mossberg ms). Aneby Bälaryd Skärsjö (Andersson ms 1967). Eksjö Eksjö 1924 (M.-G. Brogren i OHN), 1929 (J. Lagerkranz i S), 1944 (U. Adelöw i OHN), 1946 (A.-S. Jönsson i LD), 1948 (L. Bolander i LD); Eksjö, Nannylundsvägen 1910 (A. P. Gustafsson i LD). Hult Bjärsby, klövervall, 1941 (H. Erickson i S). Ingatorp Bruzaholm, gräsmark, 1932 (S. Weidler i LD). Emmaboda Vissefjärda Bussamåla och Ellingsmåla, 1940-talet (Nyström ms). Hultsfred Målilla Lövhyddan 1968 (Stenstorp & Nelin 1976). Högsby Fagerhult Kösebo, klövervall, 1950 (K. Nyström i S). Högsby 1913 (O. Köhler i GB LD S och UPS); Berga station, mellan järnvägsspåren 1906 (Witte 1912). Jönköping Bankeryd 1935 (S. Suneson i GB). Gränna se primäruppgifter. Huskvarna åkerren, 1938 (A. Ljungstedt i LD). Jönköping 1903 (P. G. E. Theorin i LD); Torpa 1902 (E. L. Ekman i Jönköpings läroverks herbarium enligt Witte 1912). Månsarp Sjöhult, vägkant, 1949 (G. Bjurulf i LD). Rogberga Sörgården, klöveråker, 1892 (K. Johansson i UPS). Skärstad Broddstorp 1906 (E. L. Ekman enligt Witte 1912). Ödestugu vid väg 30 50–150 m NV vägskälet till Krängshult (6E7b 0506), vägkant, 4 ex 1997 (RgL), ej 1998, 1999, 2000 eller 2004 (RgL). Kalmar Dörby Bo, klöveråker, 1945 (Nyström ms). Hossmo Binga 1907 (J. E. Palmér enligt Witte 1912). Kalmar 1899 (K. F. Dusén i Calypso), 1917 (J. Lagerkranz i S), 1920 (A. Levan i LD och E. von Feilitzen i UPS), 1921 (O. Köhler i GB); Fredriksskans 1926 (A. J. Snell i OHN); Kalmar västra, 1926 (Snell 1929); Gamla staden, på ej bebodda tomter, 1942 (T. Sundin i GB och LD); Tjärhovet 1911 (L. G. Bennich-Björkman i UME), 1944 (Nyström ms); V om Västra station, vid Torsåsbanans första vaktstuga och på banvallen vid första lutningsvisaren V om vaktstugan, 1899 (K. F. Dusén i UPS). Ljungby Konungaryd, trädgårdsgärdet, 1921 (P. Johansson i OHN). Åby Björnö, i vallar, ca 1918 (H. Bruun enligt Sterner ms 1). Ljungby Ryssby Ugglansryd, klövervall, 1944 (E. Gave i LD). Tutaryd Kristinelund, betesmark, 1956 (J. Christoffersson i LD); 300 m SO om kyrkan, sandig åker, 1958 (J. Christoffersson i eget herbarium). Markaryd Traryd Axhult 1945 (G. Olsson i Calypso). Mönsterås Mönsterås, klöverfält, 1945 (L. G. Bennich-Björkman i UME); Torp, insåning, 1919 (Sterner 1933). Ålem Strömsrum 1942 (H. Lenander i S). Nybro Kråksmåla Hinshult 1948–50 (Nyström ms); Torshult, klövervall, 1949 (R. Sterner i GB). Oskar före 1924 (Areskog ms). Örsjö Skäragärde och Örsjö 1940-talet (Nyström ms). Nässjö Norra Solberga Snarebo 1901 (P. Johansson i LD). Nässjö 1923 (K. H. Lidström i LD och S); vallar och skräpmark (Haglund ms 1920). Oskarshamn Döderhult Glabo, insåning, 1930 (Sterner 1933). Oskarshamn 1905 (O. Köhler i GB och LD), 1907 (G. Linderoth i OHN); Mörkret 1917 (A. Johansson i OHN). Sävsjö Vrigstad kraftstationen 1919 (L. M. Neuman i LD). Tingsryd Södra Sandsjö se primäruppgifter. Urshult 1918 (U. Tilly i LD). Väckelsång Väckelsång vid Villsro, åker, före 1937 (B. Svensson 1994). Älmeboda Summemåla 1920-talet (Mobrand ms 1932). Tranås Säby Granelund 1945 (G. Hellgren i Säby); Romanäs 1942 (E. Eliasson, tillägg i von Rosen & Åkerblom ms 1931). Uppvidinge Lenhovda Lenhovda (A. Alm enligt Lindstam 1948); Östervik 1902 (G. Karlsson i LD, kasserat). Vaggeryd Byarum Gärahov, klövervall 1923 (K. Blom i OHN). Vetlanda Nävelsjö 1906 (Sandblom enligt Sterner ms 1). Vimmerby Locknevi Vanstad, klövervall, 1950 (Stenar ms). Värnamo Hånger 1949 (L. Dahlgren i Calypso). Nydala Gåeryd, i klöver 1960 (Hjelmqvist ms); Klosterträdan ca 1 km S Nydala, 10-tals ex i klöve, 1951 (Hjelmqvist 1958, belägg i LD). Värnamo Nöbbeled, klövervall (Hård 1920). Västervik Gamleby före 1924 (Pleijel ms); Baggetorp 1950 (Bergstén enligt Stenar ms). Lofta 1945 (B. Danielsson ms). Loftahammar 1900 (P. Tham i LD); Bjursund, klöveråker, 1901 (P. Tham i S). Törnsfall Källsåker, klövervall, 1948 (Stenar ms). Västervik väderkvarnen, grushög, 1892 (A. A. W. Lund i S). Växjö Gårdsby Kråkenäs 1894 (E. Köhler & O. Köhler i GB och S). Växjö 1901 (C. Kuylenstierna i S), 1926 (P. Hyltén i LD), åker, 1935 (A. S. Trolander i LD och UPS); Hov, klövervall, 1939 (B. Hedvall i LD). Öja 1940-talet (Angser 1974). Östra Torsås ca 1901 (N. Kuylenstierna och Carl Kuylenstjerna, belägg i OHN)
