gyckelblomma
Erythranthe guttata
Gyckelblomma kommer från västra Nordamerika. Den skiljer sig från kal gyckelblomma M. luteus, som den förväxlats mycket med, genom att den har glandelhår och korta vanliga hår i blomställningen, genom att kronpipen är sluten av ett par valkar samt genom att kronflikarna är ofläckade (däremot har kronpipen små röda fläckar). Arten odlas hos oss till prydnad. Den kan spridas med frö och blir lätt bestående om den kommer ut på våta ställen. I Småland har den noterats från källor, diken, bäckkanter och sumpiga sjöstränder. Förekomsten i Eksjö Eksjö Brevik är känd sedan 1869, den i Vetlanda Korsberga Hultsvik sedan åtminstone 1882 och den i Vimmerby Tuna sedan 1924. Uppgifterna från Eksjö och Korsberga visar att arten kan spridas till nya lokaler från en primärförekomst.
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Mycket sällsynt. – Förvildad; bofast.
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Mycket sällsynt. – Förvildad; bofast.
Första fynd
Först angiven från Växjö Växjö av Scheutz (1864): ´Förekommer förvildad kring Wexjö´. Något belägg är inte känt men bestämningen verkar trolig eftersom Scheutz angav att det var en variant av M. guttatus där blomman saknar stora purpurfärgade fläckar (´sine maculis magnis purpureis´).
Lokaler
Samtliga lokaler. Eksjö Eksjö många insamlingar 1892–1903; Borgmästarängen, dike, 1962 (M. Fries i LD); Brevik, i ett dike qvasi spontane [som vild], många insamlingar från 1869 till 1947 (B. Adelöw i OHN), ca 1960 (Andersson ms 1967) = 300 m N Brevik (6E8i 2742), ängsdike, 1989 (IB, belägg i LD); 100 m V Skedhult (6E8j 1407), fuktig stig vid viltdamm, 1985 (AK, belägg i OHN), 1986 (AxL, belägg i OHN), 1992 (AK, belägg i LD); Smedstorps äng 1892 (R. C. Nordström i LD och S). Höreda Smedstorps äng 1892 (R. C. Nordström i LD och S). Jönköping Bankeryd 400 m N Granbäck (7E2a 3015), skogskant, 1989 (RfS LfS LF), riklig 2005 (HT, belägg i S). Lekeryd Rammbron, N om väg 132 (7E1d 0815), vägdike, 1989 (LP LtS), 1992 (LP, belägg i LD, !ThK), 1997 (K. Petersson m.fl. 1997). Nässjö Flisby 500 m NV kyrkan (7E0i 4723), bäckdike nära utlopp i sjön, 1992 (IB TsK, belägg i LD, !ThK); 500 m SV Knutstorp (7E0i 4035), bäckkant, 1989 (IB TsK, belägg i LD). Norra Solberga Ormaryd, bäck, 1932 (K. Widding i LD under namnet M. luteus, ombestämning ThK 1994). Oskarshamn Oskarshamn Fredriksberg 1910 (A. Johansson i OHN, !ThK); Mörkret 1916 (A. Johansson i OHN under namnet M. luteus, ombestämning ThK). Vetlanda Korsberga 1882 (H. Scheutz i OHN), 1903 (O. Blohm i GB LD och S under namnet M. luteus, i LD ombestämning ThK 1994), 1904 (G. Jahnson i LD under namnet M. luteus, ombestämning ThK 1994); Hultsvik 1905 (E. Lindell i S), rätt ymnig (Lindwall 1907 under namnet M. luteus), 1917 (A. S. Trolander i LD och S under namnet M. langsdorfii), förvildad i kallkälla (Gaunitz 1928 under namnet M. luteus); 100 m NO Hultsvik (6F0b 2800), dike, under spridning, 1992 (NsE, belägg i LD, !ThK); 300 m NV Hultsvik (6F0a 3049), öppen betesmark, 1989 (TF); 100 m V Hultsvik (6F0a 2748), dike, 1992 (GS, belägg i LD, !ThK). Vimmerby Tuna, förvildad, 1924 (S. Hammarskjöld i LD under namnet M. luteus, ombestämning ThK 1994); Tuna gård, bäck, 1935 (G. Swensson i OHN under namnet M. luteus, ombestämning ThK 2006); 500 m SO kyrkan (6G6d 2049), sumpig sjöstrand, ca 1987 (SM). Växjö Växjö se primäruppgift. Älmhult Stenbrohult Diö, 1920-talet (Johnsson ms under namnet M. Langsdorfii [= M. guttatus]; belägg i UPS).