Hirs är en urgammal kulturväxt, troligen med ursprung i sydöstra Asien. I Sverige odlas den knappast, men den importeras i vår tid i stor skala som fågelfrö. Som följd av detta blir den nu ofta funnen i rabatter och på soptippar. Den har även kommit in på andra sätt, exempelvis grodde den på Barlastholmen i Kalmar Kalmar 1932 ur avfall från oljefabriken (Snell 1943).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 48 rutor; tidigare uppgifter från 5 rutor. Sällsynt men jämnt spridd. – Tillfälligt inkommen.
Lokaler
Samtliga lokaler (för fynd efter 1977 anges endast socken). Alvesta Alvesta. Aneby Lommaryd. Eksjö Eksjö. Emmaboda Algutsboda. Gislaved Villstad. Hultsfred Hultsfred. Målilla. Virserum. Högsby Högsby. Långemåla. Jönköping Rocksjöområdet 1977 eller tidigare (RC); även efter 1977. Ljungarum. Rogberga. Kalmar Förlösa. Kalmar många belägg från 1889 (A. Andersson i OHN) till 1967 (H. G. Bruun i UME); Barlastholmen 1925 (A. J. Snell i LD OHN och S), 1930 (A. J. Snell i LD och UPS), 1932 (B. Hedvall i LD), 1967 (H. G. Bruun i UME); Fredriksskans 1913 (S. G. Blomqvist i OHN), 1924 (A. J. Snell i OHN); Stenbrokajen 1878 (K. J. Lönnroth i UPS); Tjärhovet 1930 (A. J. Snell i OHN), 1932 (Snell 1943); även efter 1977. Kläckeberga. Ljungby. Åby. Ljungby Ljungby. Mönsterås Mönsterås. Nybro Hälleberga. Kristvalla. Nässjö Norra Solberga. Nässjö. Oskarshamn Döderhult. Misterhult. Oskarshamn. Sävsjö Sävsjö. Tingsryd Tingsås. Torsås Torsås. Tranås Säby. Vetlanda Karlstorp. Vimmerby Vimmerby. Värnamo Gällaryd. Värnamo Nöbbeleds mosse, rötslam, 1963–72 (Malmer 1974); även efter 1977. Västervik Västervik Griftegården, jordhög 1971; Varvsgatan 1969 och 1973 (allt Almquist ms 1975); även efter 1977. Växjö Bergunda Räppe station (Trolander 1928); även efter 1977. Älmhult Älmhult.
Ej accepterade uppgifter.
Kalmar Ryssby Ryssbylund 1863 (G. A. Tiselius i UPS); enligt ett ark samlat samma år (C. E. Liljenstolpe i Oge) samlat på experimentalfältet, alltså kanske odlat.