Borstnejlika är inhemsk i södra och sydöstra Europa. Den är en gammal prydnadsväxt, som odlades redan i trädgården vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732) – man hade där både ´röda, hwita och brokota borstnäglikor´. Numera ses den inte så mycket i trädgårdarna, men påträffas däremot ofta som kvarstående och spridd på ödetomter och vid gamla husgrunder samt förvildad vid bebyggelse, på vägkanter, banvallar, skräpmark och tippar, någon gång även i betesmark, lövbryn eller lövslyskog. Den trivs på såväl fuktig som torr mark och uthärdar skugga lika väl som full sol.
Funnen i 710 rutor; tidigare uppgifter från 41 rutor. Ganska vanlig. Arten kan förefalla ha ökat starkt, men delvis beror nog det låga antalet tidiga uppgifter på att förvildade växter ofta förbigicks. Den nutida luckan i sydvästra Smålands inland beror troligen på bristande dokumentation. – Förvildad; bofast.