skogsbräsma
Cardamine flexuosa
Mer information om arten
Skogsbräsma växer i skuggiga, mullrika skogar, särskilt i löv- eller blandskog men ibland i granskog. Oftast finner man den vid källflöden, i översilade fuktstråk eller längs bäckar. Den är störningsgynnad och uppträder därför även vid skogsvägar och diken. Jämför beskrivningen av artens reaktion på kalhuggning och svedjning i primäruppgifterna! Den kan någon gång dyka upp i kulturbetingade miljöer långt från spridningskällan, t.ex. på banområdet i Alvesta Moheda (se nedan). Någon gång är den också funnen i trädgårdsland, dit den troligen kommit med trädgårdsplantor. I sådana miljöer är den nära släktingen bergbräsma C. hirsuta betydligt vanligare.
Funnen i 103 rutor; tidigare uppgifter från 36 rutor. Ganska sällsynt i norra hälften av Småland, sällsynt i södra. – Ursprunglig.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.

Första fynd

Enligt ett belägg i Elias Fries’ herbarium i UPS fann han skogsbräsman i Hylte Femsjö ´i ett afsvedjat kärr nära Tvärbäck i milliontal 1818, ehuru hvarken förut eller ens följande året sedd´. Fyndet beskrevs i Novitiae Florae Suecicae (E. Fries 1828). Enligt ett anonymt 1800-talsbelägg i LD var lokalen Bökebergs skog. – Som minne av de miljontals exemplaren finns även ett odaterat ark i S, samlat av Elias Fries i Femsjö. Arten har aldrig senare setts i socknen, men ej långt västerut är den relativt vanlig i Hallands bokskogssluttningar (Georgson m.fl. 1997).

Lokaler

Lokaler i söder och väster. Alvesta Moheda 50 m NV Moheda station (5E4f 0303), järnvägsområde, 1990 (GW OS VW, !ThK); Äskekärret (5E4e) 2000 (Fasth 2000). Skatelöv 250 m V Agnäs (4E6f 4038), skogsväg, 1993 (StJ); Vevik (4E6g 0-0-) 1992 (StJ, belägg i OHN). Gislaved Norra Hestra S om Angsjöholm vid norra delen av klippbrant mot V mellan Angsjöholm och Isaberg, 1926 (A. Hässler i S); Isaberg 1923 (C. Sandberg i GB), 400 m NV Isabergs topp vid uppfartsvägen från Hestra station, 1926 (A. Hässler i S), rännil i skogen, 1934 (N. Alroth i GB); vid bäck som rinner ut (från N) i bäcken N om Lövåsen, 1926 (A. Hässler i LD); Ängaberg (Hässler 1931); 600 m OSO Östergården, vid Gröndalsbäcken (6D3d 2205), bäckkant, 1984 (LEP). Stengårdshult 600 m VNV Hösabo (6D6f 1231), liten skogsravin med källdrag, 1987 (LtS). Hultsfred Tveta Kantebo 1300 m SSV den sydvästra gården (5F9i 0917), skuggig bäckdal, 1988 (TmN, belägg i Emdal). Hylte Femsjö se primäruppgifter. Färgaryd Planen (5C3i 4204), Nissans strand, 1992 (PJW, !ThK). Högsby Högsby NV om Stora Sinnern, i skog, 1940-talet (Nyström ms). Kalmar Halltorp Yggesbo 650 m NNV åbron (4G2c 3837), bäckdrag i granskog, riklig 1990 (ThK, belägg i S). Ljungby Agunnaryd 300 m V Stolpaboda (4E9b 0305), östsluttning, 1999 (KW); 500 m SV Stolpaboda (4E9b 0004), blottad jord på grönsten, 1980-talet (IC). Dörarp 350 m OSO Näsudds sydspets (5D5i 0614), betad gräsmark med hällar, grönsten, 1989 (IC). Markaryd Hinneryd Bergshult 250 m NV det västra huset (4D4b 0545), skogssluttning, 1988 (TH); 300 m VSV Stockhult (4D4c 1105), källkärr, 1996 (KW). Markaryd 150 m SO Bokhult (4D2d 4907), intill fuktig skogsstig, 1978 (TH); 450 m ONO Nybygget (4D3d 0516), fuktig skog, 1983 (TH). Nybro Madesjö 400 m SSO Bokhultet (4F9j 1340), dikad rännil (f.d. skog) O om huset, rikligt, 1988 (ThK, belägg i LD); 250 m NV Brånahult (4G9a 0014), källpåverkad betessluttning, 10 ex 2003 (CrA), 2005 (CrA TsB); Högemåla 200 m ONO den västra gården (4F8j 1026), fuktig lövskog, sparsam, 1987 (ThK). Sävsjö Hjälmseryd Bjärknäs 200 m O punkt 232,0 (5E8f 2519), litet kärr i bokskog, 1992 (UP BgP). Tingsryd Tingsås Kornalycke (4E0i 3842), sumpskog, 1995 (JEH); 700 m NO Södra Bamsanet (4E3j 3732), översilad granskogssluttning, 1991 (SK ABC, belägg i LD, !ThK); Yttre Källehult 100 m V Iresjöns nordspets (4E0i 0045), fuktsvacka i barrskog, ca 1988; 200 m SV Iresjöns sydrand (3E9i 4346), skogsstig i blandskog, 1987, 1990; 700 m NO Trekanten (3E9i 4745), skogsbilväg i barrblandad bokskog, 1986, 1990 (alla JEH). Urshult Hakefors, Logruva (3E9i 4011), hjulspår på en våt grusväg, 1990 (JEH, belägg hos finnaren); Hunnamåla (4E1i 2745), fuktig skogsstig, ca 1988 (JEH LOC); 900 m SSO till S Hunshult (4E5g 3723), dikeskant vid mossodling, 1991 (GW OS, belägg i OHN, !ThK); Midingsbråte väster om Mieån (4E0i 0407), sumpig barrskog, 1982 (JEH, belägg i LD, !ThK); Midingstorp 300 m V Klasavik (4E1i 3116), kant av skogsbilväg ca 1985 (JEH, belägg hos finnaren). Väckelsång, skogsbacke, 1927 (B. Svensson i BSvens) = backsluttningen ner mot Agnasjö, 1920-talet (B. Svensson 1994); Lidhem (H. Brodin och K. Liedén enligt Scheutz 1885). Torsås Gullabo Karsjö 1893 (A. Andersson i OHN). Söderåkra Rosatorpet 100 m VSV punkt 30,4 (4G3c 0215), kant av skogsbäck, 1990 (ThK). Torsås Högaberg 375 m N vägskälet (3G9b 3111), något fuktig, skuggig skogsväg, 1983 (ThK, belägg i LD och S). Vetlanda Bäckaby 150 m S Södratorp (5E9j 1827), ravin vid skogsbäck, 1980 (TF). Ramkvilla 400 m O Doestorp (5E9i 3239), skogskärr, 1980 (TF). Södra Solberga 500 m VSV Sjöagärdet (5F8a 3348), fuktig granskog, 1988–89 (TF). Värnamo Dannäs 100 m NO Eklanda (5D6g 0537), bäckdrag, 1988 (JS). Kärda Källunda, bokskog, 1918 (B. Nilsson i GB och S), ganska sparsamt (Hård 1920) = 400 m NO Källunda (5D7g 1947), skogsväg i bokskog, 1980-talet (AJ BO EtN, !ThK). Voxtorp Rusarebo äng, N delen (5E7a 1612), fuktdråg, 1986 (LP, !ThK). Värnamo 1,1 km NO Hjortlöpen (5E7a 4621), fuktig skogsmark, 1986 (LP EtN); 850 m OSO Södrabo (5E8a 0323), källdrag vid brukningsväg, 1984 (TJ, beläggi OHN, !ThK). Växjö Gårdsby Ekesås (5E2i 4718), skuggad, översilad mark i stenig lövhage, 2004 (TmN, belägg hos finnaren). Hemmesjö Hemmesjö 1849 (N. Wieslander i UPS). Kalvsvik vägen till Hallen (4E6g 2002), skogsgrusväg, 1992 (StJ). Växjö, skuggig lövskog, 1908 (. Tilly i LD); Hissö 1916 (C. Pleijel i S, A. S. Trolander i OHN), fuktig skogsmark, 1928 (P. Hyltén i LD); Kronoberg 1864 (G. R. Elgqvist enligt Scheutz 1864), 1865 (G. Jacobsson i LD och S, P. Öberg i GB), 1870 (J. Hjelmgren i S), 1873 (E. von Otter i S).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Kalmar Kalmar ´på tvenne ställen helt nära staden´ (Petterson ms ca 1850 under namnet C. sylvestris); en säkerligen oriktig uppgift, dock citerad av bl.a. Westerlund (1852a, b), Scheutz (1857), Hartman (1854–70) och Sjöstrand (1863). Västervik Hallingeberg Ramnegärdeberget (enligt uppgift, C. E. Gustafsson ms 1923; två belägg under namnet C. flexuosa från Ramnegärdeberget samlade 1887av H. Redelius finns i LD, men ombestämdes 1987 till bergbräsma C. hirsuta av ThK). Observera att andra, korrekta uppgifter finns från socknen!
karta