koriander
Coriandrum sativum
Koriander kommer från Medelhavsområdet och sydvästra Asien och odlas som kryddväxt (som grön har den dock en vedervärdig lukt av bärfis!). Den odlades vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Coriandrum majus, på svenska coriander) och kan inte ha varit alltför sällan odlad under 1800-talet att döma av de ganska talrika fynden som förvildad; numera ser man den däremot inte ofta. Fynden vid kvarnar i Vimmerby Vimmerby och Västervik Västervik antyder att arten även kommit in med spannmål, något som är känt från Finland (Suominen 1979).
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 21 rutor (bortsett från uppenbart odlade förekomster). – Förvildad, i ett par fall dock mera sannolikt inkommen; tillfällig.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 21 rutor (bortsett från uppenbart odlade förekomster). – Förvildad, i ett par fall dock mera sannolikt inkommen; tillfällig.
Första fynd
Tidigast noterad som förvildad 1815 av Forsander vid apoteksträdgården i Jönköping (Forsander ms 1812–20). Först publicerad från Kalmar Kalmar av Westerlund (1852b): ´på gårdar (f.ex. gamla Apotheksgården) och vid gator inuti staden, (troligen förvildad)´, en uppgift som hämtats från Petterson (ms 1852). Arten gick tydligen ut, eftersom den förklarades återfunnen år 1865 (Ekstrand 1866). Det finns två odaterade 1800-talsbelägg utan insamlare från Kalmar, ett i LD inlämnat av F. Sandéen, ett i S av N. J. Andersson.
Lokaler
Samtliga lokaler. Aneby Bredestad 50 m SO Enefall (7E2j 3335), självsådd i gammalt trädgårdsland, 1991 (IB TsK, !ThK). Vireda 1876 (R. Hägerström i UPS, H. Nilsson i LD och S); prästgården 1878 (R. Hägerström i GB PerBrahe S och UPS). Jönköping Gränna Ravelsmark 1891 (F. Hagström i GB LD PerBrahe S och UPS). Jönköping se primäruppgifter. Rogberga 500 m O Uddebo (6E9b 1641), soptipp, 1990 (EP SG, belägg i LD, !ThK). Kalmar Kalmar se primäruppgifter; Nya idrottsplatsen 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Förlösa 100 m N Lindsdals sporthall (4G8f 0048), dike till ny gräsplan, 1993 (SD, belägg i OHN). Ljungby Konungaryd, Backen 1919 (P. Johansson i OHN). Ryssby 1865 (G. Tiselius i UPS). Åby Stävlö 1966 (T. Carlsson i OHN). Mönsterås Mönsterås hamn 1940 (Å. Domeij i OHN). Nässjö Forserum (O. Montelin enligt Scheutz ms). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, ganska rikligt 2000 (B. Nilsson m.fl. 2001, belägg i S), 2001 (Niordson 2002). Älmeboda Källebäcken (Elmquist ms 1871). Torsås Söderåkra Göddabo 1867 (Westling i LD S och UPS); Lakebäck 1864 (P. A. Westling i S), 1870 (P. A. Westling i S och UPS), 1876 (P. A. Westling i UME). Vimmerby Vimmerby vid väderkvarnen 1859 (Lund 1863). Västervik Gamleby 1934 (M. Pettersson i OHN). Hjorted 1861 (N. M. Scheutz i S); Gissebo (J. P. Johansson enligt Ekstrand 1866); Pilviken (torp under prästgården), 1865 (J. Östberg i S), 1866 (J. Östberg i GB S och UPS). Västervik 1897 (H. Pettersson i Vvik), 1909 (E. Jäderholm i Norrk); Holländska kvarn (Lundin 1933). Västrum Västra Eknö (Scheutz 1861). Växjö Växjö 1916 (A. S. Trolander i LD under namnet Pimpinella anisum, ombestämning ThK 1994). Älmhult Göteryd 1888 (F. Hjelmérus i GB LD PerBrahe S och UPS).