Under inventeringen hölls underarterna isär; endast från 18 rutor har arten redovisats kollektivt. Mindre väl beställt är det med det historiska materialet. I många fall, särskilt vad gäller den äldre litteraturen, är det inte klart om namnet Heracleum sphondylium gäller vit björnloka eller används kollektivt. Från tiden före 1978 kan därför arten, men ej underarten, redovisas från 48 rutor. I de flesta fall har det säkert gällt den idag helt dominerande sibiriska björnlokan. De 48 rutorna är spridda över hela landskapet och huvuddragen i den sibiriska björnlokans utbredning skulle inte förändras om de inkluderades.
Funnen i 876 rutor; tidigare uppgifter från 229 rutor (i dessa siffror ingår material som bestämts till underart). Vanlig utom i väster, där växten är sällsynt. – Ursprunglig.