Vit näckros förekommer i sötvatten ner till tre meters djup. I näringsfattiga vatten är den vanligare än gul näckros Nuphar lutea. I klara eller humösa sjöar påträffas den särskilt i yttre delen av vassbältet och utanför detta. Arten är också vanlig i skogstjärnar, mossegölar, långsamt flytande åar, bäckhöljor och vattenhål i kärr liksom i dammar, torvgravar och stora diken. Den klarar en inte alltför långvarig uttorkning och kan t.o.m. blomma direkt på dyn.

Under inventeringen noterades vita näckrosor i allmänhet kollektivt. Inom en del av sydvästra Småland studerades de dock ingående av Bertil Möllerström, som också fick sig material tillsänt från flera andra delar av Småland. Han mätte/bedömde många egenskaper hos varje exemplar, bland annat pollenkornens skulptur, som anses vara en särskilt viktig skiljekaraktär (sydnäckros har taggigt pollen, nordnäckros nästan slätt). Resultatet står i viss mån i motsättning till Samuelssons: såväl typisk sydnäckros som typisk nordnäckros fanns, men vanligare än båda var mellanformer, och dessa bildade en jämn övergång mellan underarterna. Ett representativt urval belägg har donerats till Riksmuseet (S) och Möllerströms bestämningar av dessa har bekräftats av Pertti Uotila, finsk vattenväxtexpert.

Stora delar av Småland ingår alltså i den zon, där mellanformer mellan underarterna dominerar. Från inventeringen finns sådana noterade från 43 rutor; från 33 av dessa har Bertil Möllerström gjort eller godkänt hybridbestämningen.

En rödblommig form har antecknats från 15 rutor; sex tidigare uppgifter finns också. I Västervik Hallingeberg Sandebo rör det sig rimligen om en naturlig förekomst. I övriga fall handlar det sannolikt eller säkert om utplanteringar. På ett par av dessa lokaler har den röda näckrosen dock nått stor spridning.

En tredje underart som ibland urskiljs, men som ofta inkluderas i sydnäckros, är atlantnäckros ssp. occidentalis. Den är småblommig som nordnäckros men har taggigt pollen som sydnäckros. Den finns på norska västkusten och upptäcktes 1988–98 på tre lokaler i Halland och Bohuslän, alla i havsbandet. Andersen (ms 1936) rapporterade ´Nymphaea occidentalis´ från Markaryd Traryd, men något belägg har inte påträffats, och en förekomst av atlantnäckros där ter sig osannolik.