hårgängel
Galinsoga quadriradiata
G. ciliata
Hårgängel finns naturligt från Mexiko till Chile. Från Sverige är arten känd sedan 1870-talet, men den verkliga invandringsvågen kom betydligt senare, när arten nådde oss med plantskoleprodukter från Mellaneuropa. Arten uppträder på samma sätt som gängel G. parviflora, men de båda arterna har – av okänd anledning – olika utbredning i landskapet och förekommer därför sällan tillsammans.
Funnen i 158 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. Ganska sällsynt i södra och sydvästra Småland samt kring Västervik, i övrigt sällsynt. – Sentida kulturföljeslagare; bofast.
Hårgängel finns naturligt från Mexiko till Chile. Från Sverige är arten känd sedan 1870-talet, men den verkliga invandringsvågen kom betydligt senare, när arten nådde oss med plantskoleprodukter från Mellaneuropa. Arten uppträder på samma sätt som gängel G. parviflora, men de båda arterna har – av okänd anledning – olika utbredning i landskapet och förekommer därför sällan tillsammans.
Funnen i 158 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. Ganska sällsynt i södra och sydvästra Småland samt kring Västervik, i övrigt sällsynt. – Sentida kulturföljeslagare; bofast.
Första fynd
Tidigast funnen 1934 av Uno Tilly i Växjö Växjö på avstjälpningsplats vid Iris’ växthusanläggningar (belägg i S); även insamlad där av A. S. Trolander samma år (belägg i GB LD och UPS). Fyndet publicerades av Trolander (1935). – Arten är senare tagen i Växjö 1943 av N. Malmer (belägg i LD) och sågs på flera ställen där under inventeringsperioden.
Lokaler
Samtliga tidigare uppgifter. Emmaboda Emmaboda Emmaboda station, skräpmark, enstaka 1963 (E. Almquist i UPS). Hultsfred Målilla Gårdveda, gammal skoltomt (Stenstorp & Nelin 1976). Virserum Virserum, Kvarngatan, trädgård, 1974 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD, Stenstorp & Nelin 1976). Högsby Högsby Berga säteri 1935 (J. B. Frieberg i S och UPS). Jönköping Huskvarna 300 m NO Kruthuset 1977 (SgJ); vid posthuset 1974 (S. Jerkeman i SVätt). <Jönköping 100 m V Kaptensbo 1977 (SgJ). Kalmar Kalmar, handelsträdgård, 1950 (K. Nyström i S); Atterbergsparken, rabattogräs, 1969 (H. G. Bruun i UME); Stensbergs herrgård, trädgårdsogräs, 1968 (H. G. Bruun i UME); Stensövägen 1, parkogräs, 1972 (H. G. Bruun i UME); Södra Vägen, plantering, 1954 (L. G. Bennich-Björkman i UME). Åby Björnö, ogräs i trädgård, enstaka 1968 (H. G. Bruun i UME). Ljungby Ljungby Janssons handelsträdgård, ogräs, 1961 (JC, belägg hos finnaren). Oskarshamn Misterhult Sippetorp, trädgård, 1961 (B. Vedelöv i OHN). Tranås Säby Tranås, trädgård, 1946 (G. Hellgren i Säby under namnet G. parviflora, ombestämning ThK 2000). Västervik Västervik järnvägsstationen i blomland, 1962 och 1963 (E. Almquist i UPS resp. S); Kulbacken, små ex på mylltäckt häll 1962 (E. Almquist i UPS). Växjö Växjö se primäruppgifter. Älmhult Stenbrohult Stockanäs O om mellangården, rikligt i potatisland 1970 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004).
