Lundvårlök är en i Sverige sydlig, kalkgynnad art som växer på fuktig, mullrik, näringsrik och kalkhaltig jord. Man påträffar den såväl öppet på betesmarker, där den gynnas av djurens tramp, som i sluten eller halvsluten, örtrik ädellövskog. Antalet blommande exemplar kan växla starkt från år till år.
Antalet förekomster och den totala arealen har krympt under 1900-talet. En reservation kan dock vara på sin plats då arten lätt förbises under år med svag blomning. Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kalmar län.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 16 rutor; tidigare uppgifter från 23 rutor. Mycket sällsynt med lokalgrupper kring Huskvarna, Västervik och Kalmar samt enstaka strölokaler. – Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Jönköping Bankeryd 600 m SSO Algutseryd (7D2j 2212) 1976 (MsT). Gränna Kabbarp (Janzon ms före 1907) = 350 m NNO Kabbarp (7E7e 0227), ädellövskog, alsumpskog, fåtaligt blommande 2002 (TF); Posen under Vretaholm 1916 (A. Arvén enligt Lundequist 1925). Hakarp Bråneryd 1890 (P. Söderlund i S), 1926 (T. Rosén i OHN); Norrängen 300 m VSV och 600 m NV IKHP:s föreningsstuga (7E2b 0242, 0640), bergssluttningar, 1974 och 1977 (båda SgJ); 600 m VSV Smedstorp (7E2b 0244), ängslövskog, 1980 (SgJ); ravinen utmed Strutsabacken (D. Svensson 1958). Huskvarna flera insamlingar från 1859 (N. J. Scheutz i UPS) till 1882 (S. Grapengiesser i S); kruthuset (Scheutz 1864); ovanför kyrkoherdebostället 1925 (B. Levander i OHN); 700 m V Öxnehagakyrkan (7E1b 1626), bäckravin, 1978 (R. Granberg). Jönköping många insamlingar från 1867 (C. A. Eurén i OHN, E. Lindquist i OHN och S) till 1919 (S. Nordenstam och Å. Nordenstam i LD); Bondberget många insamlingar från 1870 (C. A. Andersson i UPS) till 1962 (G. Wängsjö i PerBrahe) = Bondberget (7E1b 1315), fuktkärr i lövskog, 1991 (MgE TsK IB, belägg i OHN, !ThK), 1994, 1996 (A. Jansson), 2006 (LP); 700 m ONO Ekhagens kyrka, ekskog, 1966 (R. Granberg); Jära 1871 (V. Andersson i LD); 800 m N Lönneberg (7E1b 1224), ängslövskog, 1978 (R. Granberg); Rosenlund (N. J. Scheutz enligt T. M. Fries 1858), 1922 (B. Hedvall i LD); Ryhov 1887 (A. Arvén i UME); 900 m SV Öxnegården (7E1b 1020), bäckravin, 1980 (HT); 1,3 km V Öxnehagakyrkan (7E1b 1620), lågörtsgranskog, 1980 (RC MsT). Ljungarum A6-området (7E1b 0100), bäckravin, 10 m2 2006 (MtS LP). Rogberga Tenhult 1939 (K. Hallgren i S). Skärstad 100 m S Augustenborg (7E3c 4230), ängssnår, 1989 (B. Fingalsson); Ed, Hultagård (7E2c 4000) 1969, 1978 (båda B. Fingalsson i SVätt); 600 m VNV Ekeberg (7E4c 1410), lund, 1978 (B. Fingalsson); Giseboskolan (7E2b 3-3-), betesvall, 1979 (B. Fingalsson i SVätt); Hillinge by ca 375 m OSO östra vägkorsningen (7E3c 4638), beteshage på/vid körväg, ett fåtal ex 2004 (LP); 700 m VNV och 500 m NNV Krubbarp (7E3c 0418, 0622), ängsmark och lövskog, 1982 och 1980 (båda B. Fingalsson); basen av Kviståsen (7E2b 4446) 1979 (B. Fingalsson); Stora Karsnäs 300 m SO om sista s:et (7E2c 4111), lövhage, 1989 (JA NT), 1994, 1996, 2003 (A. Jansson); Strands ravin 1975 (S. Bengtsson 1977) = 350 m OSO Strand (7E2b 3042), kulturpåverkad fuktig betesmark i sluttning, rikligt 1990 (EbW DgE ThK), 1994, 1996, 2003 (allt A. Jansson); Vättersmålen 500 m NV Fingalstorp (7E4c 3014), fuktig lövskog, bergbranter, 1977 (B. Fingalsson); Ängsberg, sluttning mot Landsjön, ekbacke, 1917 (G. Björkman i S), 1940 (G. Björkman i LD) = 200 m V Ängsberg (7E3c 0204), 1979 (B. Fingalsson).
Kalmar Kalmar se primäruppgifter; 1875 (L. Haglund i UPS), 1884 (O. Sellgren i OHN); Stensö 1925, 1926 (båda A. J. Snell i OHN). Kläckeberga Horsö många belägg, det första från 1873 (A. Björkman i S), 1918 i något fuktig glänta i björkhage resp. ängsglänta i barrskog (G. Haglund i OHN S och UPS), 1971 i gammal löväng vid hassel (H. G. Bruun i UME); Horsö scoutstuga 50 m NV på ömse sidor av körväg mot Stävlö (4G7g 4937), betad hagmark, stenig kulle, enstaka 1986, 1994, 1996 (alla SD), 6 ex 1997, 240 ex 1998 (båda S. Råberg); Horsö, 800 m SO Dispeuddes östra spets (4G8g 0239), betad lövskogslund, 10–15 ex 1986 (SD, belägg i OHN), ett 100-tal 1994, fler än 100 1996 (båda SD), 163 ex 1997, 55 ex 1998 (båda S. Råberg), 29 ex 2005 (TsB); Norrö (4G8g 0239), fuktigt, gräsbevuxet dike vid gångstig, 1986 (SD, belägg i OHN).
Torsås Söderåkra Bergkvara 400 m NV skolan (4G0d 1814), bokklädd bred ren mellan åkrar, 1989 (ThK, belägg i S), ca 25 ex 1998 (J.-E. Persson).
Tranås Adelöv Svalhult 1942 (C. Malmström i S).
Valdemarsvik Tryserum Fågelvik ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms).
Västervik Gamleby 400 m NNV Bergholmen (7G2i 3925), äng med hassel och ek, spridd 1989 (RK), 100 1994, oerhört riklig 1995, 1999 och 2005 (allt RK); Brevik 1919 (E. Almquist ms 1975); Frubergshagen 1916, 1917, 1966 (E. Almquist ms 1975; belägg från 1917 i S och UPS); Kasimirsborg vid landsvägen 1917 (E. Almquist ms 1975); 300 m OSO Kvarntorpet (7G2i 4728), beteshage, 15 stånd 1996 (RK); 300 m N Kärrebo gård (7G3i 0617), barr-lövblandskog med Adam och Eva, stagg m.m., 5 ex 1994 (RK); Segersgärde naturreservat 400 m NNV Bergholmen (7G2i 3925), äng med hassel och ek, spridd 1989 (RK), minst 100 blommande 1994, oerhört rikligt 1995, ca 10 000 ex 1999 (allt RK); Solsjö, Kuttorp 1951 (N. F. Holmberg i Vvik); Urtorpet 1966 (E. Almquist ms 1975); Värmvikssund 1917 (E. Almquist i S). Lofta Solna 1916 (E. Almquist ms 1975). Västervik äldre uppgifter från 21 lokaler; 500 m SO Enbacken (7G1j 0146), glänta i hassellund, 1990 (RK); Lucerna 50 m N om kraftverket (7H0a 3515), fuktig lövskog med svalört, vitsippa och lundslok, 3 blommande ex 1995 (RK); Lögarebergen (R. Karlsson 1992); Lögarbergens SV-spets (7G0j 4946), gräsplätt på klippor, tätt på 1 m² 2000 (RK); 500 m VNV Skogshyddan (7H1a 0504), fuktig ängsekskog, ca 1990 (RK, !BD), ett 30-tal blommande ex 1994 (RK); 1000 m SSO Stuverum (7G1j 2637), fuktig ek-hassellund, 1987 (BD, belägg i Vvik), 30–40 blommande ex 1994, 20 m² 1997 (båda RK); 100 m N VRKs klubbhus samt på udden 50 m SV (7G1j 0146), glänta i hassellund, ett 10-tal ex 1994, 4 ex 1997, 29 ex 1999, tätt på 1 m2 2000, 5 ex 2001 (allt RK); 100 m V Vålningebo gård (7G2j 0706), alsump vid strand/väg, 1989 (BI BtE), 1 blommande ex 1994 (RK), 1998 (RK, belägg i OHN). Västrum Horn ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms).
Osäkra uppgifter.
Kalmar Kalmar Roséns trädgård (D. G. Petersson ms ca 1850); dock en storvuxen form av dvärgvårlök G. minima enligt Westerlund (1852b). Dennes egna fynd i Berga (Westerlund ms 1848), kring stadens murar (Westerlund ms 1840-talet) och ´på vallen åt Nybron emellan övra och nedra baturierna´ (Westerlund ms 1849) var nog också fel, eftersom de inte togs med i Kalmarfloran (Westerlund 1852b). Arten är dock känd från Kalmar, se ovan! Sävsjö Sävsjö 1909 (K. G. Karlström i S); troligen etikettförväxling. Vetlanda Bäckseda 1900 (K. Holm i LD); troligen etikettförväxling.
