Backskafting växer på torr, basrik jord. Den uppträder i varma lägen i bergbranter och sluttningar, på grusåsar och backar, i lövsnår och blockiga, lundartade lövskogar. Ibland påträffas den vid stränderna av åar och bäckar, i gamla slåttermarker och på vägkanter. – Arten är beteskänslig men slåttergynnad. Trots att den i regel bildar stora bestånd kan den vara svår att upptäcka, eftersom den ofta blommar sparsamt. Den kan därför vara något förbisedd.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 53 rutor; tidigare uppgifter från 32 rutor. Ganska sällsynt i höglandets östra del, längre söderut i centrala Småland sällsynt; saknas längst väster- och österut. – Ursprunglig.
Lokaler
Sydliga lokaler.
Emmaboda Algutsboda 100 m O Grönedal (4F9f 1045), östvänt lövbryn mot åker, sparsam 1987 (ThK, belägg i LD och S).
Hultsfred Mörlunda 400 m OSO Mörehult (5F9j 0840), längs åkant, 1990 (TmN).
Högsby Fågelfors Forsaryd, Häckleberget (5G8b) 1996 (Fasth & Larsson 1997). Högsby Hästenäs i Allgunnen, ekskog med piprör, 1949 (R. Sterner i GB); holmen Keanäs i Allgunnen, ekskog med piprör 1948 (R. Sterner i GB); båda först kallade lundskafting B. sylvaticum men ombestämda av ThK 1984.
Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b).
Ljungby Ryssby 550 m SSO till S Överåkra (5E2a 1504), gruskulle, små bestånd, 1984 (IC).
Nybro Bäckebo 1 km SO om Brånarna, backe med piprör på Kåremoåsen vid åker, 1951 (R. Sterner i GB). Kråksmåla Dalsråsa (5G4b 1739), bergknalle med gles lövskog, 1988 (JC, belägg hos finnaren); Gällaryd, morän, 1954 (R. Sterner i GB); Mjösjöhyltan, moränkulle, 1954 (R. Sterner i GB).
Tingsryd Linneryd Korrö 250 m S avtaget till Bro, den västra åsen i reservatet (4F5c 2225), torr lövdominerad slåttermark på grusås, 1981 (TH SK ThK, belägg i S).
Torsås Söderåkra Gunnarstorp (Wolf enligt Sterner ms 1).
Uppvidinge Lenhovda S om Sävsjöströms gård vid Älghultsbanan, backe på isälvsgrus, 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Åseda 1818 se primäruppgifter; 100 m SV Ekholma (5F6h 0712), lövbacke, f.d. lieslåtter, 1990 (AvG, belägg I LD, !ThK); 75 m S Kaxebro (5F7f 2947), stenig östvänd lövrik gräsmark, utkant av gammal trädgård, 1988 (AvG, belägg I LD, !ThK). Älghult 1870 (J. Petersson i S); Alsterfors (Scheutz 1871); Barkahult, isälvsgrusbacke vid ån, 1952 (R. Sterner i GB); 500 m NO Stråthägnen (5F3g 0447), slänt mot bäck, 1985 (GW, !IC).
Vetlanda Bäckaby 600 m S Gudmundsås (5F9a 3608), ängsmark, 1982 (HA), 1989 (TF). Ramkvilla 600 m VNV Höreda (5E8j 4925), vägkant, 1982–84 (TF); 800 m V Norräng (5F8a 4500), vägkant i gles skog, 1988–89 (TF); 200 m SV Tröskillatorp (5F8a 2709), skogsbryn, 1988–89 (TF).
Växjö Drev Braås (E. Fries 1821a); ´vid Braås herregård observerades vid ett besök af Naturvetenskapl. föreningen en Br. sannolikt denna art, som anföres därifrån af Scheutz´ (J. P. Gustafsson ms 1921), Braås gård 1976 (S. Åberg i OHN). Furuby 2400 m SO Tummegöl (5F2a 1048), översilad övergiven skog/igenvuxen torparmark, 1986 (AvG, belägg i LD, !ThK). Hemmesjö 700 m NNV Bäcketorp (5E0j 4338), gammal slåttermark, skogsbryn, 1984 (AvG). Jät Ekholmen och Smäcken i Skarnvik på västra sidan av Näsethalvön 1977–79 (A. Larsson 1980). Sjösås 500 m NNV Eskilsö (5F5a 1926), åsrygg med gles ekskog, 1994 (KP). Söraby Varetorp (E. Fries ms). Ör 1863 (C. Melander i LD och S). Östra Torsås Askeberga 1968 (Nicklasson ms 1968); Askeberga, höjden 550 m SV triangelpunkt 212,8 (4F8a 0801), lövskogsklädd åkerholme, 1985 (CM); Sunnansjö 1897 (C. E: Johansson i UPS).
