lentåtel
Holcus mollis
Mer information om arten

Lentåtel växer på torr eller frisk mulljord i gles lövskog, skogsbryn och snår. Sedan mitten av 1900-talet har den befunnit sig under stark spridning till olika kulturståndorter, i början mest igenlagda mossodlingar, senare alla slag av övergivna åkrar samt gamla slåtterängar, vägslänter och skräpmark. Arten är mindre näringsfordrande än luddtåtel H. lanatus. Den anträffas ofta i vida, sparsamt blommande bestånd. På grund av sina långa och kraftiga utlöpare är den ett svårt ogräs i öppen jord (´bär sig åt som kvickrot, fast värre´ enligt BD från nordöstra Småland).

Arten anses inhemsk i Skåne, Blekinge och Halland men är i Småland troligen införd med utsäde och gräsfrö. De kända lokalerna var mycket få ända till 1860-talet men blev sedan raskt fler, troligen med begynnande odling. Arten rekommenderades för fleråriga vallar i Kronobergs län av E. Fries (1821).

Första fynd

Tidigast noterad från Hylte Femsjö Femsjö by och Södra Bökeberg (E. Fries ms 1810a). – Först publicerad av Liljeblad (1816) ´v[äxer] på ängarne i Calmarl. [Kalmar län]´.

Bygdenamn och bruk

holmeshultagräs (Fröderyd; namnet antyder att det besvärliga ogräset kommit från sågverket Holmeshult i utkanten av socknen); bolmstadröte (Ljungby [i Kronobergs län]; här påstås det att det var från Bolmstad gräset kommit). Namnen hos J. Christoffersson ms 1993b.

Utbredning

Funnen i 1384 rutor; tidigare uppgifter från 192 rutor. Mycket vanlig i hela landskapet (utom på Visingsö i Jönköping, där den är sällsynt). – Troligen helt och hållet en sentida kulturföljeslagare; bofast och naturaliserad.

Lokaler

Uppgifter från tiden före 1864.
Hylte Femsjö se primäruppgifter. Kalmar Dörby (Sjöstrand 1863). Förlösa (Westerlund 1853). Hossmo (Sjöstrand 1863). Kalmar (Sjöstrand ms 1831, Westerlund 1852b). Torsås Söderåkra Kabbetorp 1861 (N. J. Scheutz i GB och UPS). Västervik Västervik 1861 (N. J. Scheutz i UPS), 1863 (C. F. Willd i GB och LD); Långhagen 1861 (C. E. Liljenstolpe i Oge). Växjö Växjö Kampen 1822 (Forsander ms 1821–60); Telestad (E. Fries 1835, odaterat belägg i Elias Fries’ herbarium i UPS).