röd skogslilja
Cephalanthera rubra
Mer information om arten

Rödsyssla
Röd skogslilja växer på grus, sand eller grov morän i torr och ljus, oftast mossig barrskog, särskilt tallskog och talldominerad blandskog. Ibland ser man den tillsammans med purpurknipprot Epipactis atrorubens, grönpyrola Pyrola chlorantha eller ryl Chimaphila umbellata. Växten kan under lång tid överleva utan skott ovan jord för att efter t.ex. kalhuggning växa upp och blomma.

Vid skogsbruk måste stor hänsyn tas till arten. Trädskiktet måste hållas glest och hyggen måste tas upp med stor försiktighet (arten missgynnas i den täta ungskog som växer upp på hyggena).

Första fynd

Tidigast funnen 1867 i Oskarshamn Misterhult Ramnebo av J. P. Edmark: ´I en skog ungefär en fjerdedels mil från Ramnebo … påträffade jag i en dalkjusa en liten Orchidée med röda blommor. Det var Cephalanthera rubra, en växt som mig vetterligen ej hittills blifvit funnen i Calmar län´ (Edmark ms 1869). Ett belägg från 1867, samlat av A. P. Gustafsson, finns i LD. Uppgiften publicerades av Scheutz (1871).

Utbredning

Funnen i 20 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. Ganska sällsynt i de inre delarna av nordöstra Småland (Hultsfred och Vimmerby kommuner), i övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Emmaboda Algutsboda Ubbemåla (Karlsson [Mörnsjö] 1962).
Hultsfred Hultsfred Eklunden (6G4a), gles barrblandskog, 1980 (E. Knutsson); Fotgölen (6F5j), skogklädd kulle, 1983 (E. Knutsson); Kalvkätte (6G4a), gles barrblandskog, 1981, 1985 (båda GB), 1999–2001 (G. Pettersson); Kalvkätte (6G4a), gles barrblandskog, 1972 (GB), 2006 (MtS). Målilla V om Björnbäckens dalgång (6F3i), skogen numera avverkad (J. Christoffersson ms 1987b); Flathult, 2 ex 1965 (E. Knutsson och GB); Lyckhem (6F2i) 1965 (E. Knutsson), 1984 (GB); Lunden (6F3i), skog, sydsluttning, 1985 (GB); Rögöl, 1977 (M. Lindahl). Mörlunda Hult 1909 (G. Ström i OHN). Tveta Gösjömåla (6F0j) 1987 (L. Thurén); Sjöstugan (6F0j) 1987 (L. Thurén). Vena 1930 (I. Lilja i LD). Virserum Ramsebo, torr tallskog, 1974 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD), troligen = Äsen (Stenstorp & Nelin 1976), återfunnen 1986 (UlB), 2003 (TmN); Tinnsebo (Stenstorp & Nelin 1976).
Högsby Högsby (Lundin 1933).
Mönsterås Fliseryd (Tärnfors 1979).
Nybro Kråksmåla Fagrasjön (5G4b) (J. Christoffersson ms 1987b) 1994 (JC), 2005 (B. Fagerström).
Oskarshamn Misterhult se primäruppgifter.
Tranås Säby Norrabyskogen 1947 och 1955 (G. Hellgren i S), 1979 (KR enligt T. Karlsson 1980), 2005 (JJ).
Valdemarsvik Tryserum Skårsjö (7G8h), tallskog, 1981 (B. Korsfeldt).
Vetlanda Skirö (P. Bråkenhielm 1972). Stenberga (Hylander 1966).
Vimmerby Södra Vi Brånhult (6F8i) 1973 (BD ms), 2005 (SM); Rosenvik (7F0j), tallskog, 1990 (RMG SM), 2005 (allt SM); Örsåsa 1922 (E. Axelssons herbarium enligt Stenar ms) = (7F1i), barrskog, nu hygge, årligen 5–10 ex (BG DJ). Tuna Alebo 1950-talet (Johan Svensson & G. Svensson ms); Hällerumstrakten 1970 eller 1971 (Sune Andersson ms 1972), kanske = Sjöhagen 1938 (C. Arnell enligt G. Svensson ms 1955) = (6G6c), blandskog med grävlinggryt, 1978 (ST). Vimmerby Bråntorpet (6F8j), tät barrskog, några ej blommande ex 1991 (TrA); Lövskogen (6G7c) 1972 (Danielsson ms), 1978 (ST BD), 1 ex 2001 (SM); Tallbacken (6G8a), gles tallskog, 1982 (SM), 2005 (allt SM); Uvekärr (6G7a), tallskog, ca 1990 (LÅ NOH), 2001 (SM).
Västervik Gladhammar Grindstugan (6G9i), blandskogsbryn, 2 ex 2006 (R. Gustavsson, !GB). Hallingeberg Hummelstad 1905 (K. Johansson i Vvik); Isgölen (6G8g), hygge runt fuktig ravin, 1994 (GB); Isgölen (6G8g), nära vandringsled, ca 1990 (S. Hansson), 2002 (RK). Ukna SO om Korpklinten, barrskog, 1960 (IH).
Växjö Växjö Kronoberg ´på samma ställe som Cardamine silvatica [skogsbräsma C. flexuosa]´ utan år (G. R. Elgqvist enligt C. Mossberg ms, Scheutz 1873).

Osäkra uppgifter. 
Hultsfred Målilla ´närmare Rosenfors´ (R. G:son Dahl 1961); otydligt. Vimmerby Vimmerbytrakten 1970 (Sune Andersson 1970); sannolikt avses Tuna Hällerumstrakten. Åtvidaberg Gärdserum NV Brantsbo ´möjligen´ (Söderbäck 1974).

karta