fiskmålla
Lipandra polysperma
Fiskmållan växer på näringsrik öppen jord, gärna skuggigt och helst ganska fuktigt. Man ser den oftast som ogräs i köksträdgårdar och rabatter, men den förekommer också i leriga eller sandiga åkrar och på annan öppen mark, t.ex. i hamnar, på matjordshögar, utfyllnader, avfallsplatser och vägkanter. Däremot växer den till skillnad från de flesta mållor i regel inte på gödselstäder. Någon gång kan man se den på stränderna av näringsrika sjöar.
Funnen i 393 rutor; tidigare uppgifter från 92 rutor. Vanlig i Tjust, ganska vanlig i kusttrakterna från Oskarshamn Misterhult och söderut, öster och söder om Vättern samt kring Åsnen och Möckeln, i övrigt sällsynt.
Fiskmållan är mycket kulturgynnad och i Småland åtminstone huvudsakligen en gammal kulturföljeslagare. Men i Tjust växer fiskmållan sällsynt på näringsrika insjö- och brackvattensstränder (observerat redan för 180 år sedan, jämför nedan), och det är möjligt att arten är ursprunglig här – liknande förekomster i Svealand anses inhemska av mellansvenska författare (se Malmgren 1982 och referenser där).
Funnen i 393 rutor; tidigare uppgifter från 92 rutor. Vanlig i Tjust, ganska vanlig i kusttrakterna från Oskarshamn Misterhult och söderut, öster och söder om Vättern samt kring Åsnen och Möckeln, i övrigt sällsynt.
Fiskmållan är mycket kulturgynnad och i Småland åtminstone huvudsakligen en gammal kulturföljeslagare. Men i Tjust växer fiskmållan sällsynt på näringsrika insjö- och brackvattensstränder (observerat redan för 180 år sedan, jämför nedan), och det är möjligt att arten är ursprunglig här – liknande förekomster i Svealand anses inhemska av mellansvenska författare (se Malmgren 1982 och referenser där).
Första fynd
Noterad i slutet av 1700-talet från Tranås Linderås Göberga (Ljungh ms; uppgiften kom från Törner). – Först publicerad av Liljeblad (1816) från Västervik Lofta men oriktigt förd till mållamarant Amaranthus blitum; misstaget påpekades av Hartman (1820) och senare av Scheutz (1857).
Lokaler
Strandförekomster. Tranås Säby Sommen 600 m N Sjövik (7F6b 2409), sandig sjöstrand 1992 (JJ). Vimmerby Frödinge Yxern 750 m NNV Galtholmen (6G8d 4531), ymnig på blottlagd strand 1979–83 (BD; Danielsson 1979). Södra Vi Kröns strand, 1850 (Engstrand ms 1850); Kröns strand vid prästgården 1821 (Wiede ms 1822). Vimmerby Kröns strand mellan Nybble och Svensvik (Lund 1863). Västervik Gamleby Rummen 150 m NO Anneberg (7G4f 3842), blottlagd strand, 1990 (BD). Gladhammar Verkebäcksviken 450 m SV Bergebo (6G9j 4-0-), udde, ca 1985 (ÅH). Lofta Lilla Rätö i Gudingen, vik mot SO (7G2j 3713), strand, ca 1985 (BI). Loftahammar 400 m SV Båtsudden (7H3b 1119), havsstrandäng, ca 1988 (MA); Norra Malmö, norra gloet (7H2a) 1988 (RK, belägg i OHN). Odensvi Kyrksjön NO om Enebygöl (7G3e 3213), badstrand, ca 1985 (SvN). Västervik Gudingens strand, 1828 (A. F. Lagerberg ms 1829). Västra Ed Porsvikens N-spets (7G5i 3336), sandig brackvattenstrand 1988–90 (BD). Överum Ryven 100 m S den södra gården i Ryvenäs (7G5g 3429), sumpig strand, 1988–89 (BD).
Osäkra uppgifter. Hylte Femsjö ´Wäxer wid Skubbhult etc. r.´ (E. Fries ms 1810); tydligen fel, eftersom arten ej finns med i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26). Värnamo Fryele (Forsander ms 1809c); tydligen fel, eftersom uppgiften aldrig återkommer i Forsanders många sammanställningar av hemsocknens flora.
Osäkra uppgifter. Hylte Femsjö ´Wäxer wid Skubbhult etc. r.´ (E. Fries ms 1810); tydligen fel, eftersom arten ej finns med i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26). Värnamo Fryele (Forsander ms 1809c); tydligen fel, eftersom uppgiften aldrig återkommer i Forsanders många sammanställningar av hemsocknens flora.
