Dvärgjohannesört är en sydlig och kustbunden art som har sin nordostgräns i Småland. Den växer på naken, i regel sandig, tidvis fuktig mark. Oftast har den blivit funnen på åkerrenar och igenväxande åkrar. Övriga lokaler i vårt landskap utgörs av avplanad mark, gamla järnvägsbankar, en skogsväg och en driftvall vid Emån.
Arten är en konkurrenssvag kolonisatör som uppträder på bar mark men åter försvinner när vegetationen sluter sig. Dess överlevnad är beroende av att nya, lämpliga växtplatser kontinuerligt uppkommer samt att den får möjlighet att sprida sig till nya platser. Bäst möjlighet att leva vidare har den kanske på åkrar med ett gammaldags trädesbruk.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 10 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. Sedan gammalt känd från ett begränsat område i mellersta Kalmar län, där den nu liksom förr är sällsynt. I våra dagar förekommer den dessutom sällsynt kring Västervik och mycket sällsynt och troligen tillfälligt i södra Kalmar län. – Gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Emmaboda Algutsboda Trollagärde 700 m N till NNO det nordöstra huset (4F6g 4142), fuktigt grustag, 1986 (ThK, belägg i S), 1987 (ThK).
Hultsfred Tveta Västra Tveta utan år (Vestberg i UPS).
Högsby Högsby 1885 (J. E. Lagström i LD), 1930 (I. Lilja i LD och S), 1934 (E. Johanson i S). Långemåla 1873 (L. Haglund i UPS).
Kalmar Ryssby Boda 300 m O sågverket (4G9h 0346), sandig åkerträda, 1992 (SD, belägg i OHN, !ThK), rikligt 1994, 50 ex 1997 (båda SD), 100 1997, 80 1998, 2 1999 (J.-O. Petersson), 3 ex 2001, 2 ex 2002 (båda CrA).
Mönsterås Fliseryd 1914 (Sandblom enligt Sterner ms 1); Bankeberg före 1976 (Tärnfors 1979); Grönskog, äng, 1961 (B. Vedelöv i OHN); Kvillegärde (5G6f 3921), banvall, 1981 (ÅR, belägg i OHN), 1990 (GrS); Kvillegärde (5G6f 3823), banvall, 1981 (ÅR), 1990 (GrS); 900 m NV till NNV Ljungbacka (5G7f 0540), gammal järnvägsbank, ca 1990 (JA); 400 m OSO Torkelid (5G6f 3313), åstrand, hällmark, 1990 (GrS). Mönsterås Gränebo (Domeij 1948); Långnäs, åker, 1942 (J. Edin i OHN). Ålem Nyebo, Skärgårdskärren (5G3h 3201), avbanad åker, 1992 (ÅR), årligen 10–20 ex 1994–2001 (allt SwJ; belägg från 2000 i OHN), 1 ex 2003 (SwJ); Sandbäckshult före 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Skäppentorp 1866 (A. W. Thorén i OHN och S); Ålem nära kyrkbyn vid ån på naken jord, mycket sparsamt, 1907 (R. Sterner i S, Sterner 1933).
Oskarshamn Döderhult Em, landsvägsslänten strax N om bron över Emån, 1 ex 1928 (R. Sterner i S, Sterner 1933); Hulta stenbrott (5G7h 3238), skogsväg, 1984 (HyG); Norrby 1918 (O. Köhler i LD och S), 1919 (O. Köhler i GB och S), 1933 (G. Linderoth i OHN); Påskallavik se primäruppgifter; Slätemo (5G6i 3704), driftvall vid Emån, 1988 (ÅR, belägg hos JC, !JC). Kristdala Åskögle (6G3c 0-4-), gammal åker, 1984 (S. Ejneby).
Västervik Loftahammar Hasselö 700 m SO gården Vikarna (7H2a 3542), sandig, igenväxande åkerlycka, 1983 (BtP, belägg i OHN, !BD); 900 m N Norra Malmö gård (7H2a 0925), kant av torr lerig åker, 1990 (RK, belägg i OHN, !ThK), 1994 (RK) Törnsfall 300 m NO Mörkekärr (7G0j 2515), surhål i åkerhörn, dikesslänt, 1986 (BD, belägg i Vvik, AxL, belägg i OHN). Västervik Fridkulla industriområde i NV (7G0j 4817), torr f.d. åker, 25 ex 1997 (RK, !E. Ljungstrand).
Osäkra uppgifter.
Kalmar Kalmar. Uppgifter om förekomst vid Kalmar tycks gå tillbaka på Scheutz (1857) som skrev ´A Påskallevik ad Kalmar (Dr. Petersson)´, vilket ledde till att texten i Hartmans flora ändrades till ´Från Calmar till Påskallaviks g.g.´ – i tidigare upplagor hade floran endast tagit upp primärlokalen Påskallavik, funnen av Sjöstrand. Det verkar dock som om Scheutz’ formulering är en missuppfattning. Någon lokal vid Kalmar torde aldrig ha förekommit. D. G. Petersson (ms c. 1850) nämner själv inte arten från Kalmar, och det gör inte heller Westerlund i den tryckta floran (Westerlund 1852b). Till yttermera visso framhåller Sjöstrand (1863): ´Sjelf har jag funnit den blott vid Påskalla. Omkring Calmar finnes den icke.´ Vetlanda Skirö Kåragården (6F1e 4533), hage, 1984–85 (SB); belägg saknas, arten är inte känd från denna del av landskapet, lokaltypen är avvikande och sökning 1994–97 och 2004 (TM) har varit resultatlös – troligen har det handlat om krypande basalskott av någon annan art.
