Mandelpil är en älvstrandsart som i Sverige är spontan i delar av Svealand och södra Norrland samt (i avvikande form) i Tornedalen. Den odlas, mest till prydnad, i södra Sverige; ibland förvildas den och kan temporärt bli riklig i täkter och på botten av sänkta sjöar. I Småland växer den som förvildad främst på å- och sjöstränder; primärlokalen kan vara ett exempel på massuppträdande på gammal sjöbotten (Ljuderssjön sänktes 1856).
Första fynd
Först publicerad av Floderus (1931) utan lokaluppgift, men säkert baserat på belägg från Lessebo Ljuder Ljuderssjön 1898 och 1899, samlade av G. R. Elgqvist och K. Elgqvist i LD, S och UPS; material i LD granskat av T. Berg 1992. Nämnd som allmän i Ljuderssjön redan av Elgqvist (ms 1912). – Möjligen samlad där redan 1897, se Osäkra uppgifter nedan.
Variation
Utbredning
Funnen i 5 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Mycket sällsynt. – Förvildad; sannolikt naturaliserad både i Vimmerby och Värnamo.
Lokaler
Lessebo Ljuder se primäruppgift.
Vimmerby Locknevi Toverum 350 m ONO herrgårdsbyggnaden (6G9d 4811), strandsnår (östra stranden), 1987 (BD NOH, belägg i Vvik, !ThK).
Värnamo Värnamo Apladalen S om järnvägen vid Lagan (5D8i 0139), strandvall vid å, 1987 (EtN LP, belägg i LD, !ThK); 700 m ONO Värnamo reningsverk (5D7i 4840), åstrand, 1992 (EtN LP, belägg i LD, !ThK).
Västervik Blackstad 300 m S Lörstad (7G1e 3237), vägslänt, 1986 (GB, belägg hos finnaren, !ThK). Västervik N om Richardsons mekaniska verkstad (7G0j 4631), hög med gatsopor, 2006 (RK, belägg i OHN).
Osäkra uppgifter.
Emmaboda Långasjö 1897 (K. Elgqvist i LD) är troligen en oriktig uppgift. Karl Elgqvist var från Långasjö och hade etiketter med sockennamnet förtryckt. Kanske är exemplaret samlat i grannsocknen Ljuder (se primäruppgift) utan att sockennamnet på etiketten ändrats. Värnamo Fryele mellan Lund och Stora Änga samt i kanten av Sundsbäcken 14 juli 1815 (J. Forsander ms 1812–20); Forsander satte själv frågetecken för bestämningen och uppgifterna finns ej med i hans senare sammanställningar.