Smånunneört växer i regel på frisk, basrik mull i frodiga ängslövskogar, lövrika branter, lövskogsbryn samt lind- och hasseldungar. Den är en av de mest karakteristiska växterna för gammal slåttermark som vuxit igen till lund. Arten uppträder dock även i hagar med måttligt betestryck, på åkerrenar och åkerholmar, ibland ganska torrt. Den kräver god näringsstatus. Med undantag för de båda västligaste lokalerna, där arten är inplanterad, är smånunneörten i västra Småland starkt knuten till grönsten.
Första fynd
Variation
Utbredning
Funnen i 365 rutor; tidigare uppgifter från 89 rutor. Ganska vanlig i södra och mellersta Kalmar län (dock sällsyntare nära havet), i höglandets östra del och söder och öster om Vättern; sällsynt i väster och i det östra fattigområdet; i övrigt ganska sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
De västligaste lokalerna.
Gislaved Burseryd Kruvebo, norra gården (5D9a 4407), förvildad runt gård, införd från Öland ca 1970, 1990 (KJ); Stora Ängsås (5C8j 3801), vägren vid gård, inplanterad, spridd, 1988 (KJ).
Hylte Femsjö sällsynt (Hård 1924); uppgiften står inom parentes, förmodligen en förvildning.
