rundmynta
Mentha suaveolens
Mer information om arten
M. rotundifolia fel använt
Rundmynta är troligen ursprunglig i södra Europa och norra Afrika men har sedan gammalt odlats i större delen av Europa. I Skånes slättbygder anses den ha sedan gammalt permanent förvildade förekomster, men i Sverige i övrigt uppträder den bara mer eller mindre tillfälligt. Arten odlas fortfarande (eller snarare på nytt) och många av de aktuella förekomsterna, exempelvis de småländska, saknar kontinuitet med de tidigare.
Funnen i 2 rutor; tidigare uppgifter från 2 rutor. – Tillfälligt utkommen.

Första fynd

Kalmar Ljungby Ljungby biskopsgård, förvildad (Hebert 1884 under namnet M. rotundifolia). Belägg saknas.

Variation

Rundmyntans hybrider med gråmynta M. longifolia och grönmynta M. spicata odlas också numera, och vissa av dessa är mycket lika rundmynta. Artren rundmynta har ytterst små, vita eller aningen skära blommor och små, nästan cirkelrunda, starkt rynkiga blad. Den är tätt klädd med krusiga, greniga hår.

Lokaler

Samtliga lokaler. Kalmar Ljungby biskopsgården se primäruppgift; Moskogen (4G7e 0726), soptipp, 2005 (BtN Å. Svensson, C. Wigermo, belägg i S). Tingsryd Almundsryd Ryd vid sjön 1901 (E. Neuman i UPS). Torsås Söderåkra 700 m SO Dammlyckan, N om vägen (4G1c 3438), grustag, sedan några år orörd mark, ganska fuktigt, enstaka ex 1988 (ThK, belägg i S).