Smålands flora - stenros (aggregat)

stenros (aggregat)

Rosa canina agg.

Nyponros
Stenros växer på torr eller frisk mark i ljusa, öppna lägen. Man finner den i betesmarker och bryn, på åkerrenar och vägkanter, i gles, öppen skog samt i och nedanför bergbranter. Vid kusten är stenros den dominerande rosen, och den utgör där ett viktigt inslag i strandsnåren och i växtligheten på steniga öar och holmar.

Flera förekomster i inlandet utgörs av ödetorp och gamla torpställen. Kanske har stenros odlats för sin egen skull, men i regel är det nog frågan om rotskott från ympunderlag till planterade, ädlare rosor.

Herbariematerialet är till stor del oreviderat och har inte kunnat utnyttjas i karteringen.

Första fynd

Den Rosa sylv[estris], som Linné noterade på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult vid sitt besök 1741 (Linné 1745b), bör ha varit just R. canina, som är mycket vanligare än andra rosarter i skärgården.

Variation

Det finns två underarter, kal stenros ssp. canina och hårig stenros ssp. dumetorum; bladens hårighet är den skiljande karaktären. Båda är kända från Småland men de har inte särskilts under inventeringen. Ett intryck är dock att hårig stenros är avsevärt ovanligare än kal stenros.

Utbredning

Funnen i 418 rutor. Vanlig i östra Småland, särskilt mot kusten, ganska vanlig mellan Vättern och österut till landskapsgränsen, i resten av Småland sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Aktuella uppgifter från södra Smålands västra och centrala delar:
Alvesta Vislanda 700 m NO Sälhyltan (4E9d 4012), bygg- och fyllnadstipp, 2 ex 1992 (ÅW, belägg i LD, !ThK).
Eksjö Kråkshult 50 m O Aspelid (6F5e 1641), vägkant, troligen planterad, 1990 (RL AK).
Hylte Femsjö 100 m SO Älmhult (5C1j 4018), betesmark, 1988 (EbW ThK BO DgE). Södra Unnaryd Färda 50 m O vägskälet (5D4c 1624), vägkant, 1988 (NN AaP); Gräshult 250 m O den östra gården (5D4b 1717), grusad vändplats, ca 1988 (ÖF).
Ljungby Lidhult 500 m S Brunnsdungen (4D9a 0421), gles ekskog på moränbacke, 1981 (ThK, belägg i S). Ryssby Hokadal, vägen till stenbrotten, S om Vislandavägen, hyggeslucka, 1967 (JC, belägg hos finnaren; ssp. dumetorum).
Markaryd Markaryd 500 m VSV Fridslund (4D2d 0610), gärdsgård, 1978 (TH); Markaryd (4D2c 2-4-), vid banvall, 1981 (TH).
Sävsjö Sävsjö 500 m SO Skrapstad (6E3g 1934), lund, 1982 (BrL).
Uppvidinge Nottebäck Karskruv (5F5d 2841), husgrund, torr gräsmark, 1985 (KP, !ThK); Norrhult (5F6c 3507), vägkant, 1990 (KP, !ThK).
Vetlanda Korsberga Kärvagård nära gården (6F0c 2222), f.d. ängsmark, en buske, 1983 (TM ThK AtT TF, belägg i S). Myresjö Prästboda (6F2a 0820), åkerren, 1980-talet (KtE). Nävelsjö Rågsjö ängar (6E2j) 2001 (Adolfsson & Cronvall 2002).
Värnamo Bredaryd 1050 m V Målarebo (5D8e 0201), trädgård, 1987 (EB, !ThK). Värnamo 1100 m VNV till V Samset (5D9j 1132), schaktmassetipp, 1980 (EtN, belägg i OHN, !ThK).
Växjö Kalvsvik 1000 m N Kråketorp (4E7g 4831), 1985 (CM, !ThK). Sjösås Agnö 700 m NV (5F5b 4904), torpruin, gammal betesvall, 1986 (KP, !ThK); 400 m S Hagreda (5F6a 3638), torpgrund, torr gräsmark, 1988 (KP, belägg i LD, !ThK); Rödje (5F5b 4-0-), gammal betesvall, vid jordkällare, 1984 (KP); Sandreda station (5F6b 1523), gräsmark, stationsområde, 1986 (KP, belägg i LD, !ThK).
Älmhult Göteryd Stallackatorpet 800 m VNV (4D4h 1835), betad fuktig äng, 1 ex 1981 (SK ThK). Älmhult Stallgatan (4D4j 0223), vildtomt efter järnvägsstuga, på jordkällare, kvarstående, 1989 (SK, belägg hos finnaren, !ThK).

Osäkra aktuella uppgifter från samma område.
Alvesta Mistelås Tagel (Hansson 1991). Värnamo Värnamo Apladalen, nära Lagan, RK-stugan, 1978 (Värnamokretsen av Svenska naturskyddsföreningen 1979). Växjö Växjö Araby naturreservat 1993 (B. Knickmann enligt Liljequist ms 1995). I samtliga fall troligen förväxling med den överallt vanliga R. dumalis, som ej nämns i rapporterna.