luddunört
Epilobium parviflorum
Mer information om arten

Luddunört växer på fuktig eller våt, närings- och basrik jord. Arten hör hemma i källor och betad översilningsmark men påträffas numera oftast i diken. Dessutom ses den någon gång som kulturspridd vid hönsgårdar, i trädgårdsland, på skogsvägar etc.

Arten förefaller ha minskat, troligen på grund av torrläggning. I takt med att de naturliga lokalerna försvunnit har också arten blivit sällsyntare som tillfällig. De fåtaliga lokalerna på någorlunda naturlig mark bör bevaras genom fortsatt hävd. De bör inte dikas.

Första fynd

Tidigast funnen 1816 av Philip von Platen ´vid Virs Herregård´, troligen = Oskarshamn Misterhult Virbo (Platen ms 1816). – Först publicerad av Westerlund (1852b) från Kalmar Kalmar Skälby och Nybro Madesjö ymnigt nära kyrkan enligt J. P Horn. Vid Skälby sågs arten även av Nils Blomgren ca 1920 (Sterner ms 1) och arten samlades 1918 nära gården i brett åkerdike (G. Haglund i S). I övrigt saknas senare fynd på primärlokalerna.

Utbredning

Funnen i 13 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. Mycket sällsynt. – Troligen ursprunglig vid kusten och mellan Vättern och Tranås. Inlandslokalerna i södra och mellersta Småland torde alla vara tillfälliga.

Lokaler

Hultsfred Mörlunda 1879 (J. Cnattingius i Vvik, !ThK 2005); Ryningsnäs 1824 (J. C. Lundwall ms 1824).
Jönköping Gränna (O. F. Lundequist enligt J. E. Lundequist 1929). Jönköping Vilhelmsro 1922 (B. Hedvall i LD). Skärstad Beksmällan (7E3c 0-1-) 1978 (B. Fingalsson i SVätt); Kaxholmen (7E3c 0913), kärr, 1976 (B. Fingalsson), 1989 (IB TsK, !ThK); lövskogsområde NO om Kaxholmen (7E3c) 1984 (Lidesten 1984).
Kalmar Halltorp Värnaby samt 1000 m åt SSV längs gamla vägen (4G2e) 1980 (BtL ABC JL). Kalmar Skälby se primäruppgifter; Tallhagen, avfarten från Ölandsleden till centrum (4G6g 4336), vägdike, 1990 (CrA, belägg hos finnaren). Ljungby Vildbrännan [vid Konungaryd] 1920 (P. Johansson i OHN). Voxtorp 1100 m NNV kyrkan (4G3e 3904), dike, fåtalig 1984 (GW TH, belägg i TH:s herbarium, !ThK).
Markaryd Markaryd 700 m VSV till V Sjöhaga (4D3b 0502), intill banvall, 1 ex 1982 (TH, belägg hos finnaren).
Mönsterås Fliseryd Stenbäckesjön (5G8g 2113) 1988 (ÅRF, belägg i LD). Ålem Ängslyckevägen (5G2h 4212), vägdike, 1988 (ÅR).
Nybro Madesjö se primäruppgifter.
Oskarshamn Misterhult se primäruppgifter. Oskarshamn, diken (Österman ms 1863); 1900 (A. Olsson i LD).
Sävsjö Sävsjö Vallsjö, 1960-talet (S. Gustavsson ms).
Tingsryd Urshult Drakamåla vid vägen nära Tingsås-gränsen (J. A. Z. Brundin enligt Hård 1927), troligen tillfällig.
Torsås Söderåkra Ekaryd 250 m V punkt 22,0 (4G1c 1739), kotrampat lerigt dike, ganska sparsam, 1988 (ThK, belägg hos finnaren); Ekelunda 400 m OSO Ingebo (4G0d 0107), dike, 1988 (ThK); Påboda 900 m VSV till V punkt 9,02 (4G0d 4604), betad kärräng, 1988 (ThK).
Tranås Adelöv 700 m NNO Gölen (7E8h 2017), dike till utdikat kärr, 1990 (BH, !ThK); 600 m SO Sjöberga (7E6g 3149), nyupptaget landsvägsdike, 1988 (JJ). Linderås 1920-talet (G. Carlsson ms). Säby Romanäs (von Rosen 1934).
Vaggeryd Byarum Mokvarn (6E7a 1447), spridd i trädgårdsland vid sommartorp 1987 (LtS JA ErL, !ThK).
Vetlanda Stenberga Högarp (6F1g 1-1-) (Mårten Aronsson m.fl. 1986).
Västervik Blackstad Dövestad i ett dike vid källdrag (H. Johansson enligt Hård 1927). Hjorted prästgården 1861 (C. F. Willd i C. E. Liljenstolps herbarium enligt Stenar ms). Odensvi Ogestad 1863 (C. E. Liljenstolpe i UPS), troligen = Svarttorp (E. Liljenstolpe enligt Ekstrand 1866). Ukna Tjustad 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1).
Växjö Sjösås (O. Nordstedt ms).
Älmhult Stenbrohult Möckelsnäs vid f.d. hönsfarm, 1955 (Sylvén 1957).

Osäkra uppgifter. 
Ljungby Tannåker Bolmen, inre viken ca 1km NO om Skällandsö (Plejmark 1971); uppgiften kräver bekräftelse. Vetlanda Ramkvilla Hallsnäs 1977 (Kjellander 1988); artbestämningarna i denna publikation är ofta felaktiga. Älmhult Stenbrohult Höö (Edenhamn 1970, 1971); uppgiften kräver bekräftelse.

karta