parksallat
Lactuca macrophylla subsp. uralensis
Lactuca macrophylla
Parksallat härstammar från mellersta och östra Ryssland. Den odlas som prydnadsväxt i Sverige troligen sedan 1800-talets slut, särskilt vid herrgårdarna. Arten växer helst i lätt skuggiga miljöer med frisk eller fuktig, näringsrik jord. Man påträffar den i övergivna trädgårdar och parker, lövdungar och skogsbryn, på vägkanter och industrimark, längs stränder och diken. Den bildar lätt stora, outrotliga bestånd genom krypande utlöpare och har ökat starkt under 1900-talets senare del.
Funnen i 154 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Ganska vanlig i trakterna kring Växjö och nära Vättern (där de flesta tidiga fynden också gjordes), i resten av Småland sällsynt. – Förvildad; bofast.
Parksallat härstammar från mellersta och östra Ryssland. Den odlas som prydnadsväxt i Sverige troligen sedan 1800-talets slut, särskilt vid herrgårdarna. Arten växer helst i lätt skuggiga miljöer med frisk eller fuktig, näringsrik jord. Man påträffar den i övergivna trädgårdar och parker, lövdungar och skogsbryn, på vägkanter och industrimark, längs stränder och diken. Den bildar lätt stora, outrotliga bestånd genom krypande utlöpare och har ökat starkt under 1900-talets senare del.
Funnen i 154 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. Ganska vanlig i trakterna kring Växjö och nära Vättern (där de flesta tidiga fynden också gjordes), i resten av Småland sällsynt. – Förvildad; bofast.
Första fynd
Tidigast insamlad 1924 av Sven Carlsson i Växjö Växjö. Belägget, nu i OHN, var ursprungligen bestämt till Mulgedium alpinum [= torta Cicerbita alpina] men ombestämdes av ThK 2001. – Först publicerad från Hultsfred Mörlunda Tillingeberg (5G9b 3649), där det var massförekomst 1979 (H. Johansson hos T. Karlsson 1980b).
Lokaler
Tidigare uppgifter. Jönköping Barnarp Knäryd i mängd på skräphög 1928 (F. Agelin i S), 200m SSV och 200 m O Knäryd, lund, 1977 (B. Johansson). Gränna Örserums brunn 1931 (G. Hellgren i Säby). Huskvarna Norrängen, bergsfot, 1974 (S. Jerkeman i SVätt). Ljungarum 1,1 km VSV Knäryd, bäckravin, 1974 (B. Johansson); Strömsberg 1960 (C.-F. Lundevall i GB LD och OHN); 1,5 km SV Strömsberg, avskrädesplats, 1972 (B. Johansson, R. Granberg). Norrahammar 500 m OSO Åsa gård 1977 (A. Mobrand i SVätt). Skärstad 600 m SSO Botarp, vägkant, 1975 (B. Fingalsson); 200 m V Ängsdal 1975 (B. Fingalsson). Nybro Nybro stationen 1957 (L. G. Bennich-Björkman i UME). Västervik Västervik Gränsö park 1965 (Almquist ms 1975). Växjö Gårdsby Sjövik, sophög, 1931 (G. R. Cedergren i S). Växjö 1923 (S. Carlsson i OHN), 1924 (P. Hyltén i LD), 1926 (B. Svensson i BSvens), 1927 (I. Petersson i Finnved), skräpmark 1931 (T. Jungstedt i GB), 1933 (B. Carlsson i OHN), 1941 (N. Malmer i LD); Garvaregården 1929 (A. S. Trolander i LD); Skir, brant sluttning mellan landsvägen och sjön, 1956 (B. Saarsoo i S).
