stor bockrot
Pimpinella major
Mer information om arten
Stor bockrot anses vara inhemsk i Skåne, där den växer på frisk till fuktig ängsmark och i bryn till ädellövskogar. Den är större, mera konkurrenskraftig och mera skuggtålig än vanlig bockrot P. saxifraga ssp. saxifraga, men också mera näringskrävande. Den har lätt att frösprida sig och kan bygga upp relativt stora bestånd.
Arten har också kommit in med främmande gräsfrö till parkanläggningar, vallar och banvallar (Hylander 1943a). Det är tydligt att åtminstone en del av de småländska lokalerna har en sådan bakgrund, särskilt bland de nutida, som utgörs av vägkanter, banvallar och åkerrenar. Av de äldre lokalerna var åtminstone de i Växjö Dädesjö och Uppvidinge Nottebäck ängsmark. Där skulle arten kunna vara spontan, men det är kanske troligare att man någon gång har sått ut främmande gräsfrö där i skördeförbättrande syfte.
Växtplatserna bör hållas under uppsikt och vid behov röjas från buskar och annan påträngande vegetation. I synnerhet gäller detta den sedan 1962 kända lokalen i Västervik Gladhammar Gustavsberg och i ännu högre grad den i Vetlanda Ökna Emhult, som kanske har hundrafemtioårig kontinuitet (se primäruppgifter).
Funnen i 6 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. Mycket sällsynt. – Kanske mest sannolikt en bofast sentida inkomling, men möjligen delvis spontan.
Stor bockrot betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Samtliga lokaler. Jönköping Jönköpingstrakten (Porat 1917), troligen = Järstorp Stora Tokeryd, gammal trädgård (Nordenstam ms 1919). Kalmar Halltorp Värnanäs 1879 (P. Hebert i OHN, !ThK), nära Värnanäs hamn 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar Barlastholmen 1942 (T. Sundin enligt Sterner ms 1); Skälby (D. G. Petersson enligt Sjöstrand 1863), 1922 (N. Blomgren i UPS); Svaneberg 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Törneby 1921 (G. Haglund enligt Sterner ms 1). Oskarshamn Misterhult Strupö by (6H5b 3813), slåttermark, 1 ex 1998 (RK, belägg i OHN, !ThK). Oskarshamn 1890 (C. Starbäck i UPS). Uppvidinge Nottebäck Granhult 1890 (R. Norlén i LD och S), troligen = någon av följande, som ligger i f.d. Granhult församling; Marhult, sparsam i en äng S om Slättebolsvägen (J. P. Gustafsson ms 1921); Älmeshult ´i samma hage som Daphnen och i löfängen´ (J. P. Gustafsson ms 1921). Vetlanda Alseda Germunderyd 1918 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Ökna se primäruppgifter. Västervik Gladhammar Fårhult 100 m O hållplatsen (7G0h 1517), längs banvall, 1988 (BW, belägg hos finnaren). Hallingeberg Gustavsberg, banvall, riklig 1962–71 (E. Almquist ms, belägg från 1962 i S och UPS), riklig 1979 (Kasselstrand 1980), 1993 (AxL, belägg i OHN, !ThK); 200 m S Gustavsberg (6G9g 2435), igenväxande äng, många ex 1978 (StK MW), 1983 (MW, belägg i OHN, !ThK), ca 200 ex 1995 (StK), 1999 (MtS). Törnsfall Rössle (N. J. Scheutz enligt Hartman 1861). Västervik 1851 (A. E. Goldkuhl i UPS), 1881 (C. M. Nyman i S), 1886 (P. Segerstedt i Vvik), 1929 (O. Widhe i Vvik), 1954 (G. Hasselrot i OHN, !ThK); Brevik 1909 (A. Flink enligt herbarieex, Stenar ms); Grönhagen 1878 (A. A. W. Lund i LD och Vvik), dikesren, 1884, 1894 (A. A. W. Lund i GB resp. UPS); Kärret 1889 (A. A. W. Lund i S); Marielund 1893 (C. G. Puke i LD och UPS), vid vägen till Marielund, dikesren, 1895, 1900 (A. Axel W. Lund i LD resp. S); Repslagarbanan 1878 (A. A. W. Lund i Vvik), 1881 (C. M. Nyman i S); vid vägen till Ringeros 1863 (P. J. Beurlings herbarium i S). Växjö Dädesjö Asby många belägg från 1887 (anonym enligt C. Mossberg ms) till 1929 (A. S. Trolander i LD), enligt J. P. Gustafsson (ms 1921) i Råhagarna och Västregårdens bol, först observerad av T. Wickbom); Åshult i ängen V om gården (J. P. Gustafsson ms 1921). Hemmesjö korsningen Kalmarvägen/Hemmesjövägen (5E1j 0907), gräsbeväxta dikesslänter, 1984, 1987 (EBJ), 10 ex 1994 och 1995 (EBJ), ej sedd 1998 (OS). Växjö korsningen Kalmarvägen/Österleden (600 m NV Högstorps kyrka) (5E1i 1307), störd mark på grusig sand, 1982 (EBJ, belägg i LD), ej sedd 1996 (EBJ) eller 1998 (YJ).

Första fynd

Tidigast samlad 1851 av A. E. Goldkuhl i Västervik Västervik (belägg i UPS). – Först publicerad av Scheutz (1854) från Vetlanda Ökna mellan Emhult och Åsgärde. I Åsgärde sågs den senare av M. Wetterling (ms 1868), i Emhult (6F3f 0917) återupptäcktes den 1990 av Lennart Olsson, 50 ex i vägkant och utefter en tvärgående åkerren (belägg samlat av TM i LD och OHN, !ThK); beståndet har senare ökat, 75 ex 1995, 199 ex 1997, 350 1999, 600 år 2000 (allt AfL), 1000 ex år 2003 (MM).

Lokaler

Osäkra uppgifter. Aneby Marbäck Katrineholm vid vägen på kullen vid Sandgroparna, troligen sent 1700-tal (Ljungh ms); belägg saknas och artavgränsningen var dåförtiden oklar. Emmaboda Vissefjärda Öland 1920-talet (C. Svensson i BSvens); troligen från landskapet Öland, någon ort med det namnet är ej känd i Vissefjärda. Hylte Femsjö Femsjö by, Haghult och Älmås (E. Fries ms 1810a, 1810c, 1811b); torde ha gällt en form av P. saxifraga. Fries skriver nämligen: ´Är äfven så föga skiljd från P. Saxifraga, som dissecta [den flikbladiga formen av bockrot], hvilken även växer här mycket´ (E. Fries 1810c). Riktig P. major avviker ju ganska avsevärt från P. saxifraga och upptas heller inte i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26). Jönköping Gränna Getingaryd (7E8f 2201), vägkant, 1997 (HT); belägg saknas. Skärstad (Wirdemark & Thulin 1972); belägg saknas. Kalmar Kalmar allmän (Sjöstrand ms 1831); troligen feltolkning. Markaryd Markaryd Majenfors (Dehn 1939); belägg saknas. Oskarshamn Kristdala Humlenäs, några få ex (Dahl 1961), (Mårten Aronsson enligt S. Andersson 1966a); sannolikt felbestämning. Sävsjö Hultsjö 1915 (J. Pontén enligt Gaunitz 1928); belägg saknas. Värnamo Fryele Näsbyholm, förvildad (Forsander ms 1816); kanske korrekt, men belägg saknas. Västervik Västervik Ekhagens golfbana (7H1a 0504), lövkulle, 3 ex 1999 (RK); belägg saknas.