Luktsmåborrens ståndortskrav liknar småborrens; möjligen är luktsmåborre ännu mera värmekrävande och därmed mera kustbunden. Man ser den framför allt på vägkanter, gärna vid stengärden, men även på betesmarker och gamla vallåkrar. Den påträffas även på åkerholmar och åkerrenar samt i torra lövbryn och snår, någon gång även i ekbackar eller gles lövskog. Dessutom förekommer den sällsynt på stenig och blockig mark i klippskärgården. – Arten är konkurrenskraftig även i ganska tät och sluten vegetation. Den verkar undvikas av betesdjur, kanske på grund av sin starka doft.
Arten har tyngdpunkten i sin svenska utbredning i mellersta Kalmar län. Den är dock troligen inte gammal i detta område – den noterades där först av Sterner (1954), men då ´från 25 lokaler, fördelade på 8 socknar från Ålem och Ryssby till Älghult´, vilket innebär ´ungefär samma frekvens som A. Eupatoria´. Om den hade förekommit med denna höga frekvens sedan gammalt borde den någon gång ha blivit observerad eller belagd. Dess förekomst i klippskärgården är nog äldre. Därifrån finns det ett par 1870-talsuppgifter utöver den först publicerade: Oskarshamn Misterhult Örö 1879 (A. A. W. Lund i S) och Västervik Loftahammar Stora Halmare 1873 (E. U. Valmstedt i S).
Kanske något ökande, i så fall gynnad av landskapets allmänna igenväxning, men på lång sikt förmodligen missgynnad av samma förlopp.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 156 rutor; tidigare uppgifter från 33 rutor. Ganska vanlig i mellersta Kalmar län och angränsande delar av inlandslänen, ganska sällsynt i övrigt i östra fjärdedelen av Småland samt inom ett par små områden väster om Tranås och söder om Tingsryd (som ansluter till förekomster i grannlandskapen). Saknas i resten av landskapet. – Möjligen ursprunglig i klippskärgården, men till stor del troligen en sen, bofast inkomling.
Lokaler
Västliga lokaler.
Eksjö Ingatorp Larstorp 1932 (S. Weidler i LD).
Emmaboda Algutsboda Högahult NV om ängsreservatet (4F7g 0206), kulturbete, 2 stora ruggar, ratas av betesdjuren, 1986 (ThK, belägg i S); Ubbemåla 225 m OSO den sydöstra gården (4F6g 0136), sydvänt skogsbryn mot åker, 1986 (ThK). Vissefjärda Västra Klippingsbo, från vägkorset NNO-ut (4F3i 1-2-), vägkant, 1989 (PH HeN).
Hultsfred Målilla Mösjöberg 600 m S triangelpunkt 175,2 (6F1i 1445), skogsväg, 1986 (DgH). Mörlunda Koppraböle (5F8j 3421) 1987 (TmN, belägg i Emdal). Virserum Finnforsen 1975 (S. Stenstorp & G: Nelin i LD), kanske = Ålefors (6F1h 1527), snårigt vägdike, 25–30 ex, 1997 (TmN); 200 m NV Ässkögle (6F0i 1819), åkerren, 1986 (UlB).
Jönköping Gränna 600 m VNV Aranäs (7E6e 1529), gamla landsvägen, 2001 (TF); 300 m OSO Korsarp (7E6f 2713), igenväxande hagmark, 1999 (TF). Jönköping 1922 (B. Hedvall i LD); Gerabäcken 1922 (E. von Feilitzen i LD); Österbrunn se primäruppgifter.
Nybro Oskar 300 m SSV Stora Kroksjö, V om vägen (4F4j 4544), hagmark, 1989 (PH).
Tingsryd Almundsryd 1000 m O Hönetorpet (4E1e 4149), hagmark (gammal slåttermark), åtskilliga ex, 1989 (SK, belägg hos finnaren, !ThK); 1600 m V Stinehall (4E0g 3410), igenväxt slåtteräng samt vägkant, 1988 (SK, belägg hos finnaren, !ThK). Tingsås Grönadal (4E0i 2637), betad ängsbacke, ca 1985 (JEH under namnet A. eupatoria), 1990 (JEH, belägg i LD, !ThK), 4 ex 1995 (JEH, G. Gustafsson); Gäddeviksås 150 m SSO Starkeklev (3E9i 4214), ca 1985 (JEH), bland högvuxet gräs, 1990 (JEH, belägg i LD, !ThK).
Tranås Adelöv 400 m S Björstorp by (7E8g 0104), betesslänt mot bäck, 1988 (BH, !ThK), 1997 (TF); 250 m NNV Lilla Näs (7E7h 1027), torrt lövskogsbryn, 1984 (JJ), 1997 (TF); 250 m N Ulvsbo (7E8g 0945), torr vägren, 1991 (JJ), 1997 (TF), 2006 (JJ); Ulvsbo 300 m SSV Norrgården (7E8g 1546), betesmark, 1988 (IB, belägg i LD), 1997 (TF); 200 m SV Äpplehult (7E7h 1803), frisk beteshage, 1984 (JJ, belägg hos finnaren), 1997 (TF). Linderås Hakebo 200 m NNO den södra gården (7E7i 4202), örtrik vägren, 1990 (JJ). Säby 850 m NNV Kulltorp (7E8j 2136), frisk beteshage, 1991 (JJ).
Uppvidinge Älghult Hoaskruv och Långaskruv, båda 1951 (R. Sterner i GB); Norregården Ö om landsvägen (5F4j 0313), vägren, 1989 (LtS LP).
Vimmerby Pelarne 150 m SV Åkemåla (6F7j 0539), backsluttning, 1979 (TH SK ThK, belägg i LD). Södra Vi 1150 m VSV till V Flinga (7F2i 1301), tomt vid vägkant, 1980-talet (EkM); Norra Flaka 350 m NNO den norra gården (7F2j 2336), vägkant, 1988 (SM, !BD).
Osäkra uppgifter.
Ljungby Ryssby Holborna 1893 (V. Svensson enligt C. Mossberg ms); bestämning ej kontrollerad. V. Svensson [= Vranke] rapporterade senare A. eupatoria från denna lokal (Vranke & Strandmark ms 1921).
