ävjebrodd
Limosella aquatica
Mer information om arten
Ävjebrodd växer i eller vid grunt vatten på mineraljord med måttlig dyinblandning, såväl i brackvattensvikar som i sjöar och dammar. I den glesa vegetation, som utvecklas genom det växlande vattenståndet på sådana ställen, har den ofta sällskap med andra småväxta, revbildande eller rosettformiga arter som sylört Subularia aquatica, strandpryl Plantago uniflora och någon gång fyrling Crassula aquatica och tretalig slamkrypa Elatine triandra. Ävjebrodden påträffas dessutom i hällkar i skärgården och i inlandet (Jönköping Skärstad Vista kulle). Arten kan gynnas av korttidsreglering, vilket visas av den ytterst individrika förekomsten vid Huljesjön i Ljungby Berga. Den missgynnas av igenväxning och övergödning, och den konkurrenskänsliga arten har minskat tydligt under senare delen av 1900-talet.
Funnen i 15 rutor; tidigare uppgifter från 24 rutor. Mycket sällsynt, regellöst spridd. – Ursprunglig.
Ävjebrodd betecknas som missgynnad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Första fynd

Tidigast noterad i slutet av 1700-talet av Ljungh (ms) från Aneby Bredestad Aneby och Lommaryd Nobynäs vid kvarnen, den förra lokalen enligt uppgift från Törner. – Först publicerad från Kalmar Kalmar slottet och flera andra ställen (Moqvist 1848).

Lokaler

Samtliga lokaler. Alvesta Alvesta Alvesta vid sjön nedan Rambergs hus (Hjelmgren enligt Scheutz ms och Scheutz 1871). Aneby Bredestad och Lommaryd se primäruppgifter. Gislaved Öreryd 1869 (A. Grönberg i PerBrahe). Jönköping Skärstad Vista kulle 1920 (Sylvén 1920) = (7E3b 0640), litet vattenhål i häll, 1985 (R. Carlsson 1986), 1989 (NT JA), 1997 (K. Petersson m.fl. 1997), 2005 (RgL). Visingsö Erstadkärret (7E8d 1218), lerbotten, 1994 (RC), riklig 2003 (HT). Kalmar Hossmo ´på den vid Hossmo mera långsträckta åstranden´ 1852 (Westerlund ms 1852). Kalmar (Westerlund 1852b); Skälby 1943 (T. Sundin i LD); Slottet se primäruppgifter. Ryssby Skäggenäshalvön 150 m OSO Törneholmens SV-spets (4G8h 4530), brackvattensvik, 5–10 ex 1987 (SD, belägg i OHN, !ThK). Ljungby Berga Huljesjön 1050 m N Enet (5D2i 3728), torrlagd sjöbotten/grunt vatten, riklig 1984 (IC), 1000 ex 1996 (IC), 200 ex 2001 (KW). Mönsterås Mönsterås Svartö hamn (5G5j 3914), havsvik, 5–10 cm djup, rikligt 1989 (GW, !ThK). Nybro Oskar Alsjö och Krokstorp, båda före 1924 (Areskog ms). Nässjö Barkeryd 1863 (F. Larsson i LD), 1864 (anonym enligt C. Mossberg ms); sjöstranden vid kyrkan 1847 (T. M. Fries ms 1849). Oskarshamn Misterhult prästgården [= Göljhult] 1867 (Edmark ms 1869); Stora Bredskäret (6H7b 0622), hällkar, 1991 (RK, belägg i LD, !ThK), senare borta, åter 2004 (RK, belägg i OHN). Sävsjö Hjälmseryd Stora Värmen 1100 m OSO Bökås (5E8e 3248), dyigt strandparti, 1982, ej återfunnen senare (BS). Tranås Säby Säbysjön 1700 m N Boda (7E5j 4642), lerig, sandig sjöstrand, 1981 (JJ), ej sedd senare (JJ). Uppvidinge Lenhovda (herbarium A. Alm enligt Lindstam 1948). Valdemarsvik Tryserum Rånen N Hornsberg (7G8j 2739), sjöstrand, 1982 (FL MgL). Vetlanda Bäckseda Grumlan (V. Gyllencreutz enligt Lindwall 1907). Västervik Gladhammar 100 m V Marieborg (6G8h 4426), liten bergsgöl, 1980-talet, troligen utgången 1990 (FG ImJ). Hallingeberg Ankarsrum 1887 (T. Hammarskjöld i LD); Långsjön 300 m N Björksnäs (6G9g 2002), strand, lera-dy, 1980-talet (MW, !BD); Kannsjön 300 m SSO Kannsjömåla (6G9g 4130), berghäll i strandkanten, 1979 (BD, belägg i Vvik); Ramnegärde 1898 (H. E. Johansson i S ´i en liten pöl uppe vid vägen åt Södersjön´). Hjorted Långsjön V om Ankarsrum 1921 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Långsjön 200 m SO Basebo (6G8f 2246), sjöstrand, dyig sand, 1986 (MW, belägg i OHN, !BD); Långsjön vid Stora Mörtvik, flerstädes och ganska talrikt 1949 (Stenar ms). Loftahammar Städsholmen N om lotsstationen 1918 (Witte 1930). Ukna Melby damm, riklig 1949 (Stenar ms); mellan Melby och Lermon, riklig 1949 (Stenar ms). Västra Ed Näskärret (Nettelblatt 1973); Vinäs 1868, 1869 (A. P. Gustafsson i LD). Växjö Sjösås Madkroken, sjöstrand, 1950 (AA. Åberg i OHN).
Osäker uppgift. Hylte Femsjö Yaberg 1856 (E. P. Fries i LD på ark med sylört Subularia aquatica); säkert från annan plats och uppfäst med sylörten av misstag.
karta