silvermartorn
Eryngium giganteum
Silvermartorn hör hemma i Kaukasus och Iran och odlas i Norden som prydnadsväxt och till bifoder. Den är tvåårig och sprider sig lätt med frö. I vårt land sågs den först som förvildad i Skåne i slutet av 1970-talet (Kraft 1990); sedan dess har den rapporterats från drygt ett tiotal platser.
Funnen i 5 rutor; inga tidigare lokaler. – Tillfälligt förvildad.
Funnen i 5 rutor; inga tidigare lokaler. – Tillfälligt förvildad.
Första fynd
Funnen 1988 av John Kraft i Hylte Södra Unnaryd förvildad vid brunnshotellet (5D3c 0511). ´Ett exemplar satt i en mer eller mindre förvuxen rabatt längs huset medan ett par fanns i diket till en angränsande villatomt´ (Kraft 1990). Den gick ej att återfinna 2005 (S. Maslo, EbW).
Lokaler
Samtliga lokaler. Hylte Södra Unnaryd se primäruppgifter. Högsby Högsby Lillsjödal f.d. station (5G8b 4448, 5G8c 4400), öde stationsområde, 1990 (JC, belägg i LD; ÅR), ej sedd senare (ÅR). Jönköping Gränna (7E6e), vägkant, 1985 (P. Uotila, belägg i H, !L. Fröberg). Vimmerby Tuna 150 m SSO Sjöbo (i Frödinge) (6G7d 1932), vägkant vid villatomt, några blommande ex jämte bladrosetter; inga i trädgården!, 1992 (BD, belägg i LD, !ThK).