stenbräken
Cystopteris fragilis
Mer information om arten

Stenbräken växer oftast på frisk, mullrik, ej alltför näringsfattig jord i lätt eller måttligt beskuggade lägen. Den anträffas på klipphyllor och hällar, i bergspringor och branter, mest i löv- och blandskogar. Särskilt i södra Småland är arten emellertid vanligast i odlingsmark, där man finner den på platser där block eller stenar lagts upp, t.ex. vid stenmurar, i rösen, på brofästen och dammvallar etc. Påfallande ofta ser man den på gamla husgrunder och jordkällare.

Första fynd

´Wäxer uti bergsspringor´ i trakten av Jönköping enligt Wåhlin (1769).

Variation

Den nordliga och kalkbundna var. dickieana, fjällstenbräken, har ej eftersökts under inventeringen, men allt undersökt herbariematerial har tillhört vanlig stenbräken var. fragilis, som troligen ensam representerar arten i landskapet.

Utbredning

Funnen i 1071 rutor; tidigare uppgifter från 213 rutor. I norr mycket vanlig utom i nordväst, där den är ganska vanlig; i söder vanlig utom vid kusten och i väster, där den är ganska sällsynt. Ej känd från Jönköping Visingsö. – Ursprunglig.

karta