Den i Norden sydvästliga luddtåteln växer öppet eller i måttlig skugga på frisk till fuktig, ofta sandig mull- eller torvjord. Arten gynnas av god näringstillgång. Man påträffar den i ängsmark och betesmark (även gödslad sådan), i skogsbryn, på åkerrenar och vägkanter. På fuktiga igenlagda åkrar kan den bli dominerande. Vid havet är arten ganska vanlig i övergången mellan strandängarna och växtsamhällena ovanför.

Luddtåteln såddes förr in som vallgräs på torv- och sandjordar och rekommenderades särskilt för mossodlingar (E. Fries 1821). Wetter (1894) noterade att den hade ´länge odlats med framgång´ i Sävsjö Vrigstad. Nu är den sedan lång tid ur bruk som gröda, men en del av de nutida förekomsterna kan ha sitt ursprung i sådan odling.