Arterna i detta släkte är välavgränsade men utreddes inte förrän på 1830-talet. Det går därför inte att helt klargöra deras invandring och första spridning. Svårigheterna ökas av att namnet M. officinalis har använts i olika betydelser. Fram till 1820-talet brukades det kollektivt för de gulblommiga arterna, fram till 1860-talets början avsåg det gul sötväppling (som nu), därefter fram till 1910-talet stor sötväppling (nu M. altissimus). Nuvarande namnskick etablerades av Lindman (1916). – Ett antal uppgifter måste därför redovisas under denna kollektiva rubrik.
Lokaler
Uppgifter som ej kan föras till art (de flesta givna under namnet M. officinalis).
Aneby Vireda Björkenäs 1829 (A. G. Bråkenhjelm ms 1829).
Hultsfred Hultsfred (Nehrman ms 1840). Målilla på ett gärde vid Kvillerum, 1843 (Dahlberger 1844).
Jönköping Jönköping (Forsander ms 1820).
Kalmar Kalmar barlastplatsen (Arenius ms 1829, Sjöstrand ms 1831); Skeppsbron 1848 (Westerlund ms 1844–52).
Oskarshamn Misterhult på ett gärde till Tjustgöl, 1833 (Lindhagen ms 1833).
Sävsjö Vrigstad apotekstomten och prästgårdens trädgård, ´mera tillfällig eller odlad´ (båda Wetter ms 1894).
Vimmerby Södra Vi äng vid Nylinge, 1833 (Bursie ms 1834). Tuna på en äng, 1835 (P. O. Zetterling ms 1835, C. U. J. Zetterling ms 1835).
Värnamo Värnamo bangården, nära norra övergången, icke blommande (Hård 1920 under namnet Melilotus-art).
Västervik Loftahammar Malmö 1843 (Zantesson ms 1843). Västervik Grantorpet 1828 (A. F. Lagerberg ms 1829 under namnet Trifolium Melilotus).
Växjö Växjö i trädgårdar (Forsander ms 1810a)