vitpyrola
Pyrola rotundifolia
Vitpyrola växer oftast på fuktig eller våt, ganska näringsrik jord. Den förekommer i örtrik löv- och blandskog, sällan i ren granskog. Den påträffas också vid sjöstränder, i sumpskog, i kanterna av björkkärr samt i hagmark. Arten är ganska ljuskrävande och står gärna i bryn och gläntor. Den är vanligen fåtalig, men under igenväxningsskedet med björk kan man ibland finna stora bestånd i dikade skogskärr och igenväxande myrodlingar.
Som helhet har vitpyrola troligen blivit sällsyntare under 1900-talet beroende på igenväxning, dikning och skogsodling. Tillbakagången är särskilt märkbar i sydligaste Småland.
Funnen i 605 rutor; tidigare uppgifter från 208 rutor. Vanlig i norra Småland, söderut med allt lägre frekvens, i söder sällsynt. – Ursprunglig.
Som helhet har vitpyrola troligen blivit sällsyntare under 1900-talet beroende på igenväxning, dikning och skogsodling. Tillbakagången är särskilt märkbar i sydligaste Småland.
Funnen i 605 rutor; tidigare uppgifter från 208 rutor. Vanlig i norra Småland, söderut med allt lägre frekvens, i söder sällsynt. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast noterad av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping ´uti magra skogsängar´.
Bygdenamn och bruk
skogskowalle (E. Fries ms 1810a).
Lokaler
Sydliga lokaler. Alvesta Skatelöv 800 m OSO Slättebacken (4E7c 1048), 1980-talet (StJ); Vrankunge i Hultängarna (Stig Johnsson 2004). Vislanda 500 m VSV till V Brånan (4E9d 2107), fuktig lövblandskog, 1971, ca 1987 (båda ÅW); 950 m ONO till O Kallamo (4E9b 4934), vägkant i skog), 1980-talet (IC). Emmaboda Långasjö sällsynt (Elgqvist ms 1912, Konradsson 1964). Hylte Femsjö (E. Fries ms 1810a); Södra Bökeberg utan år (E. Fries’ herbarium i UPS), 1817 (Forsander ms 1817), lövängar, 1851 (T. M. Fries 1852); Torsaberga 1810 (E. Fries ms 1810c). Kalmar Karlslunda Grötsjö 800 m SV södra gården (4G4a 2300), ca 1982 (PH). Kalmar (Westerlund 1852b); Berga i skogen V om Berga udd, 1940-talet (Nyström ms); Tallhagen 1892 (H. Holmström i OHN). Ljungby 1890 (C. M. Rydén i LD); Konungaryd i kohagen 1921 (P. Johansson i OHN). Ryssby 2 km V Ebbegärde, vid Snärjebäcken, 1948 (R. Sterner i GB) = 900 m VNV Kvarntorpet (5G0e 4645), örtrik åstrand, 1991 (ThK); Fanketorp 1951 (R. Sterner i GB) = (5G1f 3908) 1989 (SvJ GhJ); Revsudden, skog, 1927 (G. Andersson i OHN); Ryssbylunds skog 1865 (C. E. Liljenstolpe i Oge); 500 m SV Skrikebacke (5G0g 1811) 1988 (KGB LbB). Åby 1700 m VNV Kvarntorpet (5G0e 4839), tuvigt, delvis fuktigt kalhygge, åtskilliga ex 1985 (SD EF IzL, belägg i OHN, !ThK). Lessebo Hovmantorp 500 m NNO till N Hovmantorps säteri (4F8b 4730), lövhage, rik mark, 1985 (AvG). Ljuder 650 m SSO Bäckalund (4F7d 1139), hagmark intill järnväg, 1986 (AvG); 700 m OSO till SO kyrkan (4F6e 3705), skog vid sjöstranden, 1981 (SS BrS); 100 m O Lindkullen (4F8e 1413), blandskog i västsluttning mot sjö, 1987 (AvG). Ljungby Angelstad här och där (Lengquist ms 1913). Södra Ljunga Ågård 1917 (S. Nilsson i GB) = 350 m VNV till NV Bygården (5D0h 3126), f.d. hage, stort bestånd, 1980-talet (IC). Tutaryd 100 m VNV Luddö (5D0i 0723), fuktig, betad backsluttning, 1988 (IC). Markaryd Markaryd Majenfors (Dehn 1939). Nybro Kristvalla 1911 (G. Lindblom enligt Hård ms 1913, ms 1924). Madesjö tämligen allmän (Medelius ms 1911); 1200 m V Riddaretorp (4G7a 4635), björkdunge på dikad kärrmark, 1985 (ThK, belägg i S). Oskar före 1924 (Areskog ms); 500 m NV Björnasjö, 200 m V badplatsen (4F5j 4830), lövblandskog, 1980 (HJ RL), ej sedd 1992 (ThK); 900 m NO kyrkan (4G5a 2622), björksumpskog på sjöstrand, mängdvis, 1990 (PH). Örsjö 50 m O reningsverket (4F7j 0419), blockig frisk hasselbacke, 1989 (ThK). Tingsryd Almundsryd före 1924 (S. Murbeck ms). Urshult 700 m N om Möllekulla 1925 (Kjellmark 1926). Väckelsång Fiskestadssjön nedanför Sanggårdsängen, 1920-talet (B. Svensson 1994). Älmeboda 1869 (Elmquist ms 1871), 1920-talet (Mobrand ms 1932); Krusamåla 400 m SSO den västra gården (4F2d 4549), fuktig granskog, 1983 (SK). Torsås Gullabo Karsjö (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924). Växjö Uråsa (4E7j 0-1-) 1980-talet (HM). Östra Torsås 200 m SSO Skogshill (4E8i 2148), barrskogskant, 1980-talet (AlL BjW). Älmhult Stenbrohult Äspemon 250 m SO gården, uttorkat skogskärr, 1973 (S. G: Nilsson & I. Nilsson 2004).
Osäkra eller oriktiga uppgifter. Tingsryd Södra Sandsjö ´vid nv. stranden af Rålången och v. stranden af Älften har jag sett bladrosetter, som måhända höra hit´ (Hård 1912). Älmhult Stenbrohult enligt belägg i LD (Hård ms 1924); belägget, samlat 1871 av C. J. Gyllensköld, ombestämdes till klockpyrola P. media av B. Krisa 1964.
Osäkra eller oriktiga uppgifter. Tingsryd Södra Sandsjö ´vid nv. stranden af Rålången och v. stranden af Älften har jag sett bladrosetter, som måhända höra hit´ (Hård 1912). Älmhult Stenbrohult enligt belägg i LD (Hård ms 1924); belägget, samlat 1871 av C. J. Gyllensköld, ombestämdes till klockpyrola P. media av B. Krisa 1964.
