glansveronika
Veronica polita
Glansveronika växer på torr eller måttligt torr, öppen jord. Den kalkgynnade, sydliga arten har i Småland mest setts i rabatter och glesa gräsmattor på tomtmark, vid enstaka tillfällen också i slänter, på jordtippar och på vallåkrar.
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Sällsynt i östra Småland, i övrigt mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.
Flera förekomster har tillfällighetens prägel och beror sannolikt på sentida införsel med frövaror eller trädgårdsplantor, men arten är känd sedan gammalt i Kalmar Kalmar och bofast där. En annan långvarig förekomst finns i Mönsterås Mönsterås (se lokalförteckningen).
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Sällsynt i östra Småland, i övrigt mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.
Flera förekomster har tillfällighetens prägel och beror sannolikt på sentida införsel med frövaror eller trädgårdsplantor, men arten är känd sedan gammalt i Kalmar Kalmar och bofast där. En annan långvarig förekomst finns i Mönsterås Mönsterås (se lokalförteckningen).
Första fynd
Först noterad från Kalmar Kalmar av T. M. Fries (ms 1849) och först publicerad därifrån av Westerlund (1852b): ´teml. ymnig på åkrar i gamla Staden, på balkplan o. fl. st.´. Arten finns ännu inom staden, se lokalförteckningen.
Lokaler
Samtliga lokaler. Jönköping Rogberga Tenhult 1896 (P. Söderlund i S under namnet V. agrestis, ombestämning LtS 1987); Tenhults station 1890 (P. Söderlund i S). Kalmar Halltorp 500 m SV Värnaby (4G2e 4408), trädgårdsland, 1990 (ThK), ej funnen 2004 eller 2005 (CrA); Värnanäs slott (4G2e 3313), gammal trädgård, 1980 (BtL ABC), ej sedd 1990 (ThK). Hossmo Rinkaby 1921 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar många belägg och uppgifter från 1847 (T. Fries ms 1849) och 1852 (C. A. Westerlund i S) till 1933 (R. Plengiér i UPS); ´ytterst ymnig på åkrar vid Gamla staden, emellan slottet och Stensö o fl. st.´ 1852 (D. Pettersson & C. A. Westerlund enligt Westerlund ms 1852); flerstädes på åkrar, i gräsmattor etc. ca 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Balkplan (Westerlund 1852b); Berga 1850 (Westerlund ms 1850); Dryaden 1884 (H. G. Simmons i UPS); Gullbrandska lyckan 1970 (H. G. Bruun i UME); Johannislund 1890 (A. Tullgren i GB); Jutegatan 7, 1965 (L. G. Bennich-Björkman i UME); Kalmar Västra 1921 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); kyrkogården 1851 (C. A. Westerlund i S), 1865 (anonym i S under namnet V. agrestis, ombestämning LtS 1987), 1867 (J. Lindér i UPS); Rävspelet (4G6g 2341), parkgräsmatta, 2005 (T. Gunnarsson); mellan Skansen och Stensberg (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); slottet flera belägg från 1865 (S. J. Enander i S) till 1968 (H. G. Bruun i UME); 450 m NNV slottet (kvarteret Eken) (4G6g 1534), gräsmatta, 1993 (SD, belägg i OHN); 75 m VNV slottet (4G6g 1436), gräsmatta, 1992 (BtL), 2005 (CrA); 30 m SV slottet (4G6g 1236), gårdsmiljö, 1996–2005 (CrA); södra slottsvallen, 10-tals 2005 (CrA); Stadsparken 1882 (M. Lönnroth i GB och UPS), 1893 (K. F. Dusén i S), 1919 (G. Haglund i S), 1938 (R. Sterner i S); Stensö 1851 (Westerlund ms 1851); Strandpromenaden 1918 (G. Haglund i S); Ängö 1973 (H. G. Bruun i UME). Ljungby Ryssby 1924 (V. Gaunitz i OHN, !ThK). Mönsterås Mönsterås Kronobäck 1925 (B. Hedvall i LD); Kronobäcks klosterruin 1950 (Å. Domeij i OHN) = Kronobäck (5G4h 1534), i kort gräs kring ruinen, 1987 (ÅR, belägg i LD). Ålem Pataholm (5G2h 0130), grusig vägkant vid bebyggelse, 1987 (ÅR, belägg i LD). Nybro Bäckebo Skillerhult 175 m SO den nordöstra gården (5G0e 4108), trädgårdsland, 1991 (ThK). Oskar Björnasjö 50 m SV bron över Hultebräans utflöde (4F5j 4635), trädgårdsland, 1990 (ThK, belägg i S). Oskarshamn Kristdala Humlenäs (6G1f 4525), fårbetad gräsmark, 1990 (ÅR, belägg i LD, !JC). Oskarshamn 1910 (G. Linderoth i OHN; ´å gata´), 1912, 1913, 1915 (O. Köhler i S, LD resp. UPS; ´i en trädgård och närliggande gata´, Köhler ms 1917); Humlekärrshultsvägen 7 (5G9h 4944), gräsmatta, 2000 (ÅR, belägg i OHN); Humlekärrshultsvägen 10 (5G9h 4944), trädgård, 1986 (ÅR, belägg i LD); Norra hamnen, oceankajens västra del (5G9i 4003), hamnområde, 1998 (ÅR); Rådhusterrassen (5G9h 3941), gräsmatta 2000 (ÅR, belägg i OHN); Stenåldersvägen (6G0h 0045), gräsmatta, 1989 (ÅR, belägg i OHN); Valhallaskolan (5G9h 3540), grässlänt, 1990 (ÅR). Tranås Säby kyrkogården (7E5j 4926), rabatt, enstaka 1991 (JJ, belägg i LD, !ThK). Uppvidinge Älghult Skogslyckan (5F2g 4347), trädgårdsland, 1988 (LtS, !ThK). Värnamo Värnamo tomt vid norra järnvägsövergången, mycket sparsam 1919 (Hård i GB; ´helt visst tillfällig´, Hård ms 1924). Västervik Gladhammar Lilla Gunnebo (6G9i 4234), gräsmatta, 1990 (BD, belägg i G. Bruces herbarium, !ThK). Hallingeberg Rumma (7G0f 3341), tomtslänt mot åker, ca 1990 (StK, belägg hos finnaren, !ThK). Lofta 150 m NO Nygård (7G4h 2212), luckig vallåker, 1982 (BD, belägg i Vvik, !ThK 1982). Västervik 800 m O Ekbäcken (7G0j 4621), sandmark vid torpruin, 1990 (RK; !SS); Målsrum 700 m NNO vägkorset (7G1j 0122), jordtipp, 1990 (RK, !ThK). Västrum Skaftets bro (6G8j 1419), trädgårdsland, 1986 (AtT, belägg i OHN, !ThK).
Osäker uppgift. Jönköping Bottnaryd prästgården 1887 (P. Söderlund i S, bestämt av LtS 1987); ett ex på ett ark med åkerveronika V. agrestis, troligen felmontering. Nybro Madesjö Rås (Forsander ms 1820); kanske osäker, då uppgiften inte upprepades i ett senare floramanuskript (Forsander ms 1832).
Osäker uppgift. Jönköping Bottnaryd prästgården 1887 (P. Söderlund i S, bestämt av LtS 1987); ett ex på ett ark med åkerveronika V. agrestis, troligen felmontering. Nybro Madesjö Rås (Forsander ms 1820); kanske osäker, då uppgiften inte upprepades i ett senare floramanuskript (Forsander ms 1832).