buskstjärnblomma
Stellaria holostea
Buskstjärnblomma är en i Norden sydlig och kustbunden art, som växer på näringsrik, torr till frisk eller någon gång fuktig mark i glesa lövskogar, särskilt ekdungar, i skogsbryn och på lätt beskuggade åkerrenar. Under blomningen på försommaren är den ett mycket framträdande inslag i sydöstra Kalmar läns lövvegetation.
Arten, som i mitten av 1800-talet ännu var okänd från Jönköpings och Kronobergs län (Scheutz 1864), har i senare tid alltmer spritt sig längs järnvägar och större vägar, i viss mån också från trädgårdar (den odlas ibland som prydnadsväxt). Genom sin kraftiga vegetativa spridning blir den lätt bestående.
Funnen i 167 rutor; tidigare uppgifter från 61 rutor. Som spontan vanlig vid kusten i ett norrut allt smalare bälte från blekingegränsen till Mönsterås Mönsterås, sällsynt längre norrut (dock lokalt riklig i Valdemarsvik Tryserum) samt i Tingsryd södra Älmeboda och Emmaboda södra Långasjö. I resten av Småland spridd men sällsynt, troligen överallt inkommen i sen tid eller förvildad. – Ursprunglig.
Buskstjärnblomman är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.
Arten, som i mitten av 1800-talet ännu var okänd från Jönköpings och Kronobergs län (Scheutz 1864), har i senare tid alltmer spritt sig längs järnvägar och större vägar, i viss mån också från trädgårdar (den odlas ibland som prydnadsväxt). Genom sin kraftiga vegetativa spridning blir den lätt bestående.
Funnen i 167 rutor; tidigare uppgifter från 61 rutor. Som spontan vanlig vid kusten i ett norrut allt smalare bälte från blekingegränsen till Mönsterås Mönsterås, sällsynt längre norrut (dock lokalt riklig i Valdemarsvik Tryserum) samt i Tingsryd södra Älmeboda och Emmaboda södra Långasjö. I resten av Småland spridd men sällsynt, troligen överallt inkommen i sen tid eller förvildad. – Ursprunglig.
Buskstjärnblomman är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.
Första fynd
Först noterad av Modéer (1767) i en beskrivning av socknarna Halltorp och Voxtorp i Kalmar; arten är ännu framträdande där.
Lokaler
Tidigare uppgifter utanför södra Kalmar läns kusttrakter, jämte anslutande aktuella uppgifter. Alvesta Skatelöv Grimslöv, snår, 1950 (B. Johnsson i OHN). Västra Torsås S om Ulvö station kring banvallen, måttligt talrik (Hård 1914) = 400 m SO Ulvö (4E4f 4339), vägren (f.d. järnväg) vid lövskogsdunge, 1988 (SK ABC). Emmaboda Långasjö 1899 (G. R.Elgqvist i GB och S); Grimsgöl (G. R. Elgqvist ms 1912) = 200 m N Grimsgöl (4F4f 4736), bokbacke, riklig 1981 (ThK); Pellamåla (G. R. Elgqvist ms 1912) = Pellamåla 450 m SSV till S punkt 149,71 (4F3f 3328), betad skogssluttning, 1981 (ThK). Hultsfred Järeda Ryd, lövskog, 1975 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD). Jönköping Bankeryd Torp vid sydvästra gårdarna (7E2a 4207), lövbryn vid markväg, 1991 (BD). Jönköping Stadsparken i söder (7E1a 2310), lövskogspartier, flerstädes rikligt 2000–05 (MtS). Huskvarna Egna Hem (7E1b 3546), lövskogslund, 1991 (MgE TsK IB). Ljungarum Råslätt, ängsmark (H. Magnusson i LD), förvildad enligt Nordenstam (ms 1919) = 200 m V Råslätt idrottsplats (7E0a 3413), parkområde 1990 (MsT). Norrahammar (Wirdemark & Thulin 1972); Bårarpsgården O och N om vägen (7D0j 2947), grässlänt under häck, 1989 (AtT RgE); 400 m NNO Sandseryds kyrka 1976 (S. Pettersson). Skärstad (Wirdemark & Thulin 1972) = 200 m SO Lilla Karsnäs (7E2c 3814), betesmark, 1980 (B. Fingalsson). Markaryd Traryd Axhult 1934 (B. Carlsson i LD), troligen = Sanna [nu Sånna] (E. Theorin enligt Scheutz 1881), troligen = 950 m OSO Åsa (4D3d 1136), vid bäck nära hus, 1983 (TH). Markaryd 1 km SV Axhult station, rullstensås, 1947 (G. Olsson i LD), kanske = föregående. Mönsterås Fliseryd (Tärnfors 1979); Kumlemar (5G7g 1512), 1989 (ÅR). Nybro Bäckebo Kättilstorp, troligen förvildad, 1951 (R. Sterner i GB). Madesjö Södra Bäckebo 1908 (S. O. Medelius i LD). Oskarshamn Misterhult Älmekärr (Scheutz enligt Hartman 1861) = (6G5j 1720), dunge med lind och ek, 1985 (ÅR), 1990 (RK). Sävsjö Sävsjö Vallsjö 1874, 1886 (G. E. Hyltén-Cavallius i S resp. GB) = 100 m V kyrkan (6E2g 3830), vägkant vid dike, 1985 (SG EP). Vrigstad 1891 (A. Lindegrén i S under namnet S. palustris, ombestämning T. Arwidsson 1941). Tingsryd Almundsryd Ryd, barrskogskant, 1927 (K. Johansson i S). Väckelsång 1925 (B. Svensson i BSvens) = prästgården längst ner vid stenmuren (B. Svensson 1994); 550 m NNO ödekyrkogården (4E6j 1407), sumpigt bete nära tomt, 1983 (GW). Älmeboda Fösingsmåla (Scheutz 1871) = 300 m O den sydöstra gården (4F2d 1344), hasselskog, tidigare slåtteräng, 1983 (SK); Krusamåla (Elmquist ms 1874); Yxnanäs (Elmquist ms 1871) = norra gården (4F2e 4302), lövbryn, 1982 (ThK). Valdemarsvik Tryserum Fågelvik (Wahlenberg 1824), 1920 (Sterner ms 1), 1968 (Almquist ms 1975); Grännäs 1862 (C. A. Odén i Oge), 1885 (O. Janse i LD); Kattedal, kulle mellan åker och saltsjön, vid Fågelvikgränsen, rikligt, 1969 (BD, belägg i Vvik); Stjärneberg, rikligt, 1951 (Stenar ms 1950), 1968 (Almquist ms 1975) = 300 m O Stjärneberg (7H8a 3806), lövskog, 1991 (StK); Vittvik (Scheutz 1862) = S om Uvberget (7H9a 3-0-), ca 1982 (FL MgL). Östra Ed Rosenlund, hassellund, 1949 (Stenar ms 1950). Vimmerby Vimmerby 1877 (C. Rosen i Vvik, !ThK 2006); Nosshult 1824 (Bergman ms 1825). Västervik Odensvi Ogestad 1865 (C. Waernmark i LD). Västervik Norrlandet 1886 (C. Pleijel i S). Växjö Kalvsvik Kalvshaga (S. Petersson enligt Scheutz 1885).
Osäkra uppgifter. Jönköping Bankeryd och Huskvarna (Wirdemark & Thulin 1972); ej trovärdigt enligt HT. Hultsfred Virserum Lilla Granesjön (Stenstorp & Nelin 1976) är troligen en lapsus; enligt uppsatsens artlista skulle detta vara artens enda fyndort i området, men i texten presenteras buskstjärnblomman från Järeda Ryddalen. Jönköping omkring Jönköping ´uti skugga i skogen´ (Wåhlin 1769); osannolikt, eftersom den inte angavs från Jönköpingstrakten av Scheutz (1864) eller Zetterstedt (1881).
Osäkra uppgifter. Jönköping Bankeryd och Huskvarna (Wirdemark & Thulin 1972); ej trovärdigt enligt HT. Hultsfred Virserum Lilla Granesjön (Stenstorp & Nelin 1976) är troligen en lapsus; enligt uppsatsens artlista skulle detta vara artens enda fyndort i området, men i texten presenteras buskstjärnblomman från Järeda Ryddalen. Jönköping omkring Jönköping ´uti skugga i skogen´ (Wåhlin 1769); osannolikt, eftersom den inte angavs från Jönköpingstrakten av Scheutz (1864) eller Zetterstedt (1881).
