Patrik Engström
Ekelunda 2024-06-09
Taxasida
nicktistel
Carduus nutans
L.
nicktistel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
nicktistel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- nicktistel
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Carduus nutans
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carduus nutans L.
Svenskt namn
nicktistel
norwegianBokmal
nikketistel
norwegianNynorsk
nikketistel
Finskt namn
nuokkukarhiainen
finlandSwedish
nicktistel
Danskt namn
Nikkende tidsel
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2021-07-17
Torbjorn Tyler
Kyllaj i Hellvi socken 2019-07-07
Patrik Engström
Källa 2012-07-07
Katarina Stenman
Furuögrund, Byske 1985-01-01
Katarina Stenman
Furuögrund, Byske 1985-01-01
Patrik Engström
Fårö 2020-06-30
Torbjorn Tyler
Kyllaj i Hellvi socken 2019-07-07
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Se olymptistel Carduus nutans subsp. leiophyllus och äkta nicktistel Carduus nutans subsp. nutans
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Örebro Lillkyrka Ekeberg, ”antagligen inkommen med gräsfrö” 1934 Kierkegaard (OREB).
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Se olymptistel Carduus nutans subsp. leiophyllus och äkta nicktistel Carduus nutans subsp. nutans.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Se olymptistel Carduus nutans subsp. leiophyllus och äkta nicktistel Carduus nutans subsp. nutans.
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Nicktistel växte som åkerogräs i Lillhärdal: Åkersberg (16E 2c, K. Falck enligt Birger 1908a). Arten förekom också i Lillhärdals kyrkby 1913 (Enander i brev till Birger 1917).
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Se olymptistel Carduus nutans subsp. leiophyllus och äkta nicktistel Carduus nutans subsp. nutans.
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1859 Carduus nutans L.
This variable species occurs as a native and adventive plant in most of Europe and in N. Africa and W. Asia. It has been introduced, for instance, into E. Asia, N. and S. America, Australia and New Zealand. For the subspecies distinguished in Europe, see Kazmi in Mitt. Bot. Staatssamml. Mi.inchen 5/1964, maps p. 512 f., and Fl. Eur. 4/1976, p. 223.
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Huvudsakligen införd med barlast, sannolikt endast tillfällig. - 6 (6).
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Nicktistel är i Sverige sannolikt en relativt sen inkomling. Den sågs emellertid redan 1741 av Linné på Öland och Gotland, där den nu är permanent och verkar öka. Den är också känd från ganska många platser på fastlandet, mest i kusttrakterna, men där är den oftast obeständig eller endast lokalt och övergående etablerad. Arten är konkurrenssvag och växer på torr, öppen, glest bevuxen mark, exempelvis på vägkanter och järnvägsstationer, i grusgropar samt vid hamnar. Till Småland kom den först med barlast, men senare fynd antyder att den även förts in på andra sätt, t.ex. med frövaror.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. – Inkommen i sen tid, åtminstone temporärt bofast i Emmaboda Emmaboda och Kalmar Kalmar, i övrigt troligen tillfällig.
Nicktisteln är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Kalmar län.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. – Inkommen i sen tid, åtminstone temporärt bofast i Emmaboda Emmaboda och Kalmar Kalmar, i övrigt troligen tillfällig.
Nicktisteln är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Kalmar län.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
I Sverige förekommer nicktistel främst på Öland och Gotland med spridda fynd så långt norrut som Piteå. Den växer solöppet på torr, kalkrik mark. Vanliga växtmiljöer är vägkanter, betade torrängar av alvarkaraktär, hällmarker med tunt jordtäcke samt klapperstensvallar vid havet. Nicktistel ses ofta på ruderatmark som stenbrott, gamla grustag samt tippade högar med skrotsten. Den dyker upp efter röjningar av betesmarker eller när skogsdungar huggs ner.
Nicktistel är främst funnen utmed västra stenkusten, från Högby sn och söderut till Köping. Den växer också på småalvaren som Karum alvar (Högsrum sn), Slottsalvaret samt stenbrotten på Greby alvar (Räpplinge sn); för övrigt finns spridda förekomster. Däremot har den inte erövrat Stora Alvaret. På vägen mellan N. Vället och Ekelunda, Sandby sn, är den ursprungligen insådd men väl anpassad idag och under spridning längs alvarvägen. Kartan i Sterner (1986) visar många förekomsterna längs väg 136. Tyvärr har vägkantsfloran på Öland utarmats de senaste decennierna vilket även drabbat nicktistel. Några sydliga utpostlokaler har inte återfunnits men det kompenseras delvis av nyfynd i andra socknar. Jämfört med Sterner (1938) antyds en ökning i statistiska analyser (Telfer).
Nicktistel anses numera ha två underarter: äkta nicktistel subsp. nutans och olymptistel subsp. leiophyllus. På Öland företräds den av underarten äkta nicktistel men det finns ett äldre fynd av olymptistel. Äkta nicktistel har nickande blomkorgar, i knopp med spindelvävshår. Holkfjällen är maximalt 3–4 mm breda och succesivt avsmalnande till en spets. Hos olymptistel är korgarna vanligen upprätta och saknar spindelvävshår i knoppstadiet. Holkfjällen är bredare, 5–8 mm, och är hastigt avsmalnande till en torn.
Gammal, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Kulturföljeslagare.
Öppen, torr, ofta kulturpåverkad miljö på kalk: vägkanter, fårbeten, steniga åkrar, grusiga strandvallar; även ruderatmark och grustag, någon gång alvar och kalkhällmark. Plantor med vita blommor förekommer sällsynt: Bunge (Fries 1932), Fleringe, även rosa (Larsson 1991b).
Under Projekt Gotlands flora är nicktistel funnen bara på mellersta och norra Gotland; arten är allmän på Fårös kalkområden och finns också rikligt på Östergarnslandet samt i de nordöstra delarna av huvudön. Bara ett sextiotal äldre växtplatser har uppgetts. Trots detta angav Johansson (1897) ”På nordligaste Gotl. h. o. d.”. Frekvensen motsvarar ungefär dagens tämli-gen allmän. Troligen ökade arten under 1900-talet, men bedömningen försvåras av att nicktistel ofta är tillfällig på sina lokaler; ett par år med massblomning kan följas av en lång period helt utan plantor.
Endast äkta nicktistel ssp. nutans är känd från Gotland.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Se olymptistel Carduus nutans subsp. leiophyllus och äkta nicktistel Carduus nutans subsp. nutans
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
I arten ingår två underarter som omnämns i Västergötlands flora, äkta nicktistel subsp. nutans och olymptistel subsp. leiophyllus, vilka redovisas under respektive underart.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Mest tillfälliga förekomster i Sverige, men bofast åtminstone på Öland och Gotland. 4 kartblad, 4 kvadranter.
Almq. Sällsynt, ofta obeständig.
Almq. Sällsynt, ofta obeständig.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Inkommen med barlast och handelsvaror. Arten förekom under 1800-talet i stor mängd kring Gävle hamn och även i andra delar av Gävle. Antalet rapporterade fynd avtar successivt under 1900-talet. Först rapporterad från Gävle hamn 1810 (Hartman & Östling ms 1810), »i myckenhet« (G Wahlenberg 1810b). Senast sedd på Åkermans kulle i Kungsbäck 1990 (GBA).
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Vi känner sju gamla lokaler för nicktistel, de flesta vid hamnar och flera på barlast, men även i Ytterhogdal och Hanebo. Under vår inventering har den bara hittats vid Nyhamn i Ljusne år 1980–1981, och är numer försvunnen därifrån. Det är uppenbart att denna sydliga art har kommit med barlast och andra frakter, att den har varit något vanligare förr, men att den saknar förmåga att etablera sig i landskapet. Däremot kan den tydligen leva kvar länge i fröbanken, eftersom den i Ljusne kom upp efter rivning av en byggnad. På samma sätt uppträder arten i Medelpad (Lidberg & Lindström 2010) och Gästrikland (Ståhl 2016).
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Nicktistel är en av de mer iögonfallande och mest samlade barlastväxterna. Den har levt kvar fram till 1960-talet på ett par barlastlokaler i Sundsvall och Skön. Dessutom finns ett sentida fynd från ett trädgårdsland i Liden.