
natt och dag
Melampyrum nemorosum
natt och dag är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

natt och dag är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- natt och dag










Inga nycklar finns för detta taxon.
Västmanlands Flora
Sällsynt; en lokalgrupp av äldre ursprung vid och nära Mälaren längst i SÖ, f.n. bestående av cirka 6–7 förekomster, under 1800-talet av drygt dubbelt så många: i senare tid naturaliserad (som xenofyt och ergasiofygofyt) på några lokaler på V. Mälarslätten. och en eller två i NÖ. Skogslåglandet. Östeuropeisk-kontinental art, i Sverige med än mer utpräglat SÖ-lig utbredning än föregående. Troligen, åtminstone i Mellansverige, senare invandrare än denna, som i bl.a. Uppland, Västmanland m.m. ännu inte täckt sitt potentiella utbredning område. Möjligen härdig på hela Mälarslätten och i Ö. Skogslåglandet. Torde i längden hävda sig bäst i Ö. Mälarområdet. Preliminär utbredningstyp: pS6.
Flora över Dal
Planterad och förvildad vid Ör Stränge (RA).
Atlas of North European vascular plants
1668 Melampyrum nemorosum L.
This rather variable species belongs to the continental element in the European flora. Locally it has escaped from cultivation. Further, two groups of closely related species, M. bihariense A. Kern. And M. velebiticum Borbas, are tentatively mapped. They occur in SE. and S. Europe, respectively. The approximate range of M. polonicum (Beauv.) Soé is also mapped. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 411.
Hallands Flora
Natt och dag är en ettårig halvparasit. Den växer, vanligen rikligt, på torr till frisk mark som ofta skuggas av glest växande lövträd och buskar, t ex i bryn, gläntor och dungar, men ibland också på ljusöppna vägslänter.
Arten tycks med några få undantag vara sent inkommen. Före 1970 fanns endast ett fåtal uppgifter från Halland - Ö. Karup (1788), Släp (1882) och Enslöv (1924). Dessutom infördes växten till trädgården Vargaslätten i Breared ganska tidigt, troligen på 1930-talet (Ericson 1956) samt till Ränneslöv Storesjö på 1940-talet, varifrån den på 1970-talet fördes till en sommarstugetomt i Nösslinge (S. och T. Lennermo muntligt). Invandringen har i många fall skett med människans hjälp genom att man helt enkelt tagit hem den färggranna växten från andra landskap och planterat eller satt in den på eller i anslutning till tomter. Vänner och bekanta ombesörjer att trakten berikas med ytterligare natt och daglokaler och sedan tar myror över och ser till att fröna sprids till den omgivande terrängen, där växten ibland blir dominerande över stora ytor. En viss spridning sker också längs vägar, så t ex utmed väg 153 i mellersta Hallands skogsbygd, där arten framför allt växer i anslutning till parkeringsfickor. Kanske virkestransporterna från Småland till Värö bruk spelar en viss roll i detta sammanhang.
Blekinges Flora
Gammal bofast art.
Närkes flora
Ängsväxt varav alla bestånd i Närke tycks härstamma från införda ex. Expansionen på enskilda lokaler har delvis skett snabbt. Vid Hästnäs i Götlunda gjordes en inplantering från Åland med enst. ex. under 1970-talet enl. ortsbefolkningen. 1984 hade beståndet ökat i omfattning till 100-tals m².
Uppgiften om växten som täml. allm. i Garphyttans nationalpark (Kihlstedt ms 1910-talet) torde, med hänsyn till att den aldrig återsetts i det välbevakade området, vara felaktig.
Floran i Skåne.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från ungefär lika många (27) rutor vid förra inventeringen. I ännu äldre tid verkar dock arten ha varit vanligare; Lilja (1838) betraktar arten som allmän i nordvästra och östra delen av landskapet och räknar upp ett drygt tiotal väl spridda lokaler. I Lilja (1870) har angivelsen modifierats till ”tämligen sällsynt”, men även så tyder det på en högre frekvens än de senaste hundra åren.
Smålands flora
Natt och dag är i Norden en utpräglat sydöstlig art, vars västgräns som spontan går genom Småland. Natt och dag växer på frisk eller torr, näringsrik mulljord, där den ofta bildar täta bestånd. Den är vanligast i gles ängsskog med ädla lövträd och hassel. I örtrika ängar anträffas den särskilt i snårkanter och intill block. Man finner den också på vägrenar.
Den vackra växten har ofta såtts in i närheten av bebyggelse och på vägkanter. Den etablerar sig lätt och kan bilda väldiga bestånd på tomtmark, i tomtgränser och längs vägkanter. Alla eller nästan alla förekomster i inre Småland har antagligen uppstått på detta sätt. Det är dock ibland svårt att avgöra om en förekomst är spontan eller ej.
Funnen i 195 rutor; tidigare uppgifter från 101 rutor. Som spontan dels i mellersta delen av östra Småland (ganska vanlig från Kalmar Ryssby Skäggenäshalvön till Oskarshamn norra Misterhult och sällsynt vid kusten vidare norrut samt inåt land till Vetlanda Alseda), dels i inre södra Småland (ganska vanlig från Tingsryd Almundsryd och Väckelsång till Emmaboda Långasjö och Vissefjärda); som förvildad sällsynt men spridd i hela landskapet.
Möjligen spontana förekomster utanför angivna områden. Eksjö Edshult Edshults Storäng 1853 (Key ms 1854). Jönköping Gränna 450 m SSO Hagen (7E5e 0426), ängsskog, 1983 (EvG). Växjö Tjureda (Scheutz ms). Växjö Växjö Hofsberg 1896 (K. Sjöqvist enligt C. Mossberg ms); Hovs gärde (uppgift till E. Fries enligt Forsander ms 1820). Öjaby Lunnaby 1920 (A. S. Trolander i LD) = 100 m SV Lunnaby (5E2h 2406), örtrik backe med backsippa och ek, ca 1980 (CM).
Ölands flora
Natt och dag växer på frisk, mullrik mark i ädellövskogar, skogsbryn och längs de vägkanter som löper genom lövskogsområden. Även slåtterängar, naturtomter, åkerkanter och svagt betade men skogklädda marker kan hysa arten. Hästar skyr växten som därför fått fritt spelrum i några betade hässlen.
Tyngdpunkten för utbredningen ligger i de västra delarna av Mittlandet och den västra kustskogen. Den sydliga utpostlokalen vid Mörbylilla, Ventlinge sn, har inte återfunnits (Sjöstrand 1850). Sammantaget är växten ändå påfallande konstant i sin utbredning. Natt och dag odlas ibland och några fynd kan vara spridda från närbelägna trädgårdar. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).
Ibland förekommer plantor med gulvita högblad, något som inte noterats under inventeringen. I sin dikt Roslagen benämner Erik Axel Karlfeldt växten "svenska soldaten". I delar av Uppland är natt och dag en vanligt förekommande art.
’Svenska soldaten’ i gulblå rotar / blickar mot kusten, där faran hotar.
Gammal och kulturflykting, bofast.
Gotlands flora
Inkommen, även förvildad, bofast.
Natt och dag är inte ursprunglig på Gotland. Arten har kommit in med plantor till en sommarstugetomt samt förvildats från odling, främst till sandiga vägkanter och strandskog.
Bohusläns Flora
Natt och dag har en sydostlig utbredning i Sverige och är införd till Bohuslän framför allt genom plantering på sommarstugetomter och därifrån förvildad och etablerad i lövskogsbryn, på öppen gräsmark och vägkanter.
Västergötlands flora
Sörmlands flora
Upplands flora
Natt och dag växer i öppna till halvöppna miljöer i kulturlandskapet. Den förekommer i glesa lundar, parker, naturbetesmarker, hagar, skogsbryn och strandsnår, på åkerholmar och vägkanter, stundom även i den övre delen av havsstränder.
Förändring + 23 %. – Natt och dag har ökat, men ökningen kan vara tillfällig i samband med begynnande igenväxning, som i senare stadium leder till att den konkurreras ut.
Gästriklands flora
Vanliga följeväxter är kråkvicker, glasbjörk, blodrot, vårbrodd, rödven och midsommarblomster. Natt och dag börjar blomma samtidigt som ängskovall, linnea och nyponros.
Hälsinglands flora
Natt och dag har troligen en livscykel som liknar de vanligare kovallernas. Plantan gror på våren och dör på hösten. Ett belägg finns från Saltvik i Idenor från 1922, men därefter finns ingen notering tidigare än från Norrala 1984. På ett par lokaler vet vi att arten är insådd. Övriga lokaler är nära sommarstuga eller annan bebyggelse, där dess ursprung kan vara detsamma. Vi vet inte om den ökar på de hälsingska lokalerna, men i Gästrikland, där den varit känd sedan 1800-talets mitt sprider den sig lätt till nya lokaler i närheten av inplanteringar (Ståhl 2016). I Husum i Ångermanland är det den enda art som sprider sig ut i omgivningen kring ett upplag av importerat virke (Mascher 2003). Även i Småland bildar den efter inplantering massbestånd i mager skogsmark (Thomas Karlsson, brev). Almquist (1929b) påpekade dess ofullbordade spridning i Uppland.