borstnejlika

Förvildad. - 1 (1).

Borstnejlika odlas som prydnadsväxt och förvildas ganska lätt, främst från utkast. Arten är numera bofast och bildar mer eller mindre täta bestånd på vägslänter, gräsytor och i snår intill tomtgränser, utkastplatser och avfallstippar.

Borstnejlika härstammar från södra och sydöstra Europa. I Sverige är den känd som förvildad sedan 1840.

Prydnadsväxt, förvildad i Sverige sedan 1840. Några få lokaler har uppdagats i ett 20-tal socknar. Mestadels finns den i närheten av gårdar och parker eller vid utkast. Vid Ekeby prästgård odlades arten före 1877. Den första säkra förvildningen fann Sernander (1933) vid Sörgården i Ekeby 1930.

Odlad som prydnadsväxt och förvildad, samt mer el. mindre etablerad vid gårdar och vägkanter; även tillfällig i utkast.

19 lokaler på Mälarslätten, sju i Skogslandet, en i BergsIagen, huvuddelen recenta. Frekvensolikheterna avspeglar fördelning av gamla parker och parkfragment, främst av engelsk typ - artens viktigaste ståndort. Enligt lokal 26 i och för sig härdig i Nedre Bergslagen Om också i Övre Bergslagen är ovisst. Antagen utbredningstyp: S3.

Borstnejlika är en prydnadsväxt som härstammar från bergstrakterna i södra Europa; detta gäller subsp. barbatus som är den underart som är funnen i Norden. Växten är vanlig i odling och kan påträffas både som fröspridd och kvarstående. Borstnejlika klarar att växa solöppet eller ganska skuggigt. Den kan fortleva och sprida sig vegetativt på ogynnsamma lokaler i decennier men går då sällan i blom. Redan Rikard Sterner noterade den som utkommen på avfallsplatser, i grustag och vägkanter, ofta nära bebyggelse. I dagsläget är den främst funnen i vägkanter, ruderatmiljöer som trädgårdstippar, grustag och kvarstående på ödetomter.

Borstnejlika är noterad främst nära större tätorter med flest fynd från området runt Färjestaden. Att den har så många fynd från nyinventeringen beror till stor del på en ökad benägenheten att rapportera fynd från tillfälliga lokaler. Växten är kvarstående på ödetomter under några decennier och bedöms därför som bofast i landskapet även om den sällan sprider sig långt från ursprungslokalen.

Kulturflykting, bofast.

Förvildad, bofast.
Odlad, spridd till vägrenar, dikeskanter och skräphögar. Även kvarstående i äldre trädgårdar, där arten ibland kan ha spritt sig rikligt. På en lokal riklig i fuktig skog vid myrkant bland pors och slankstarr (Johansson & Larsson 1996).

Borstnejlika är sedan länge ofta odlad som prydnadsväxt. Den påträffas som kvarstående på ödetomter och i gamla trädgårdar samt förvildad utefter vägar, på grusplaner och i skräpmark.

Borstnejlikan är en ganska allmänt odlad prydnads växt och förekommer förvildad i gles gräsmark och buskbryn kring äldre bebyggelse samt på utkast och tippar. Arten frösår sig framför allt på bar jord och har svårt att klara sig länge i sluten gräsvegetation. Hulterstam (1988) redovisar emellertid ett fall där arten tycks ha hållit sig kvar på en ödetomt i 85 år. Fröna håller sig länge livs kraftiga i markens fröbank och spirar vid omrörning. Fastän borstnejlikan odla des under 1700- och 1800–talen finns inga tidiga uppgifter om förvildning. Laurell (1898) som ofta noterar förvildade trädgårdsväxter, nämner den bara som odlad och i de andra sockenflororna förekommer den inte alls. Det verkar alltså som om förvildningen i Sörmland skett främst under 1800-talets slut och under 1900-talet.

Södra Europa. I Sverige odlad och förvildad.

Tillfälligt förvildad eller kvarstående.

Borstnejlika är en gammal perenn prydnadsväxt som förökar sig med frö kring moderplantorna. Den blommar på högsommaren. Bladen övervintrar gröna. Arten klarar sig även under träd, vilket är en av anledningarna till att den står kvar länge på ödetomter som har vuxit igen, eller i utkanterna av tomter där den odlas. Som med de flesta odlade arter gäller att den inte regelbundet har antecknats under vår inventering. Den noterades som förvildad i Hudiksvall redan av Beckman (1863) och av Säfverstam 1949–1970 på 20 lokaler, mest i Hudiksvallstrakten. Den togs in som prydnadsväxt i (södra) Sverige under 1600-talets andra halva (Lundquist 1994).