Taxasida

klockgentiana

Gentiana pneumonanthe

L.

klockgentiana är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Peter Ståhl
Översikt
Översikt

klockgentiana är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • klockgentiana
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Gentiana pneumonanthe
Vetenskapligt namn, fullständig form
Gentiana pneumonanthe L.
Svenskt namn
klockgentiana
norwegianBokmal
klokkesøte
norwegianNynorsk
klokkesøte
Finskt namn
kellokatkero
finlandSwedish
klockgentiana
Danskt namn
Klokke-ensian
Foton
Peter Ståhl
Falsterbo 2024-08-31
Torbjörn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2025-09-14
Torbjorn Tyler
Hunneröds mosse 2021-07-20
Torbjorn Tyler
Hunneröds mosse 2021-07-20
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2019-09-21
Lars Efraimsson
Björnön, Arvika kommun 2013-08-09
Lars Efraimsson
Björnön, Arvika kommun 2013-08-09
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Broddeson (1932c) kände växten från västra Örebro län, vilket väl avsåg sydöstra stranden av Möckeln i Värmland (Wall 1852, Hård 1952).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1496 Gentiana pneumonanthe L.

This species occurs in Europe and W. Asia. Its counterpart in eastern N. America is G. linearis Froel. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 351.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Klockgentiana är ursprunglig på flacka mineraljordsstränder vid näringsfattiga sjöar samt längs bäck- och åstränder i myrrika skogstrakter. Där växer den i fukthedsvegetation bland främst pors Myrica gale och blåtåtel Molinia caerulea. Arten är emellertid betes- och brandgynnad och fuktiga naturbetesmarker, både vid havet och i inlandet, brukar hysa individrika förekomster. Landskapets rikaste lokal är dock en obetad fukthed vid havet, som från och till hävdas genom bränning.

Klockgentiana har i likhet med övriga gentianor gått tillbaka under 1900-talet, men inte i samma katastrofala omfattning som dessa. Många växtplatser i jordbruksbygder har utplånats genom torrläggning och uppodling, igenväxning/plantering samt byggverksamhet.

Rikare klockgentianalokaler bör skyddas och hävdas på lämpligt sätt, dvs främst genom kreatursbete och utan att gödslas. Även bränning kan i vissa fall vara lämpligt.

Den sällsynta alkonblåvingen Maculinea alcon, som är bunden till klockgentiana för äggläggning och tidig larvutveckling, finns på några av landskapets individrikaste växtplatser för klockgentiana.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Klockgentiana är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Wikström (1824) uppger Lockerud i Vänersborgs församling; lokalen är belägen i Västergötland. Uppgiften citeras som ”nära Wenersborg” av Myrin (1832) och Larsson (1859, 1868).

NILS-arthandbok

Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning

Flerårig kal ört med motsatta blad. Stjälken är med undantag från enstaka blomskaft helt ogrenad. Bladen är nästan linjära med en mittnerv (övriga parallella nerver är otydliga) och något inrullade kanter. Bladrosett saknas. Blommar mycket sent, tidigast i augusti, med ett fåtal stora upprätta klocklika blommor. Blommorna har en typisk mörkblå färg med gröna strimmor på utsidan. Fodret har utspärrade, smala och spetsiga flikar.

Klockgentiana växer på frisk–fuktig näringsfattig öppen mark. Naturbetesmarker, fuktiga hedar, stränder och myrkanter är exempel på växtmiljöer. Den finns bara i sydvästligaste Sverige, från Dalsland till Skåne och är en sällsynt och minskande art.

Förväxlingsrisk:
Omisskännlig vid blomning.
Arter ur släktet Gentianella, t.ex. fältgentiana (G. campestris) är ett- eller tvååriga örter med blad som har fler tydliga parallella nerver, en bladrosett av levande eller döda blad samt stjälkar som ofta är grenade nära basen.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: minskning med 61–75 %. Under första halvan av 1900-talet känd från drygt 100 lokaler. I dag är flertalet populationer små och stadigt krympande och reproduktionen förefaller närmast obefintlig. På många lokaler hotad av upphörd hävd och igenväxning men dessutom sannolikt starkt (direkt eller indirekt) missgynnad av kvävenedfall och försurning. Nationellt rödlistad (VU) och fridlyst.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Klockgentiana har en sydvästlig utbredning i Norden och dess östgräns går genom Småland. Den ljuskrävande arten växer bland blåtåtel Molinia caerulea och pors Myrica gale i översvämningszonen vid flacka stränder av näringsfattiga sjöar, ofta i gles vegetation eller på öppna markfläckar, någon gång på ispressade strandvallar. Mera sällan förekommer den i strandkärr och vid vattendrag. Dessutom växer klockgentianan på fuktiga naturbetesmarker och förr även på fuktig, mager, slåtterhävdad mark. Arten är ganska starkt beroende av hävd; den tål visserligen måttlig igenväxning men försvinner om växttäcket blir högt och tätt. Detta gäller även många av strandlokalerna, som tidigare hölls öppna av bete, tramp eller annan nötning. – Arten är brandgynnad och hade säkerligen goda betingelser i sydvästra Småland för ett sekel sedan, när ljunghedarna ännu hade stor utbredning där.
Funnen i 123 rutor; tidigare uppgifter från 97 rutor. Traktvis ganska vanlig i sydvästra Småland, saknas i resten av landskapet. – Ursprunglig.
Klockgentianan blir allt sällsyntare; dess lokaler försvinner framför allt genom igenväxning. Den betecknas som sårbar på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005).

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ett belägg angavs vara samlat i Slite i Othem 1884 (B. Ringström i LD), men betecknades av S. Birger (i bifogat brev 1916) som ett falsarium.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Klockgentiana växer på näringsfattig, fuktig till blöt mark med glest växttäcke i fuktängar och fukthedspartier i hällmark samt vid sjöstränder, i regel tillsammans med blåtåtel och klockljung. Den är beroende av hävd och har försvunnit eller minskat starkt i antal på många lokaler. Dessutom är många av de plantor som finns kvar ofta småvuxna och blommar dåligt. Förmodligen har också kvävenedfallet bidragit till tillbakagången, om inte annat så genom att igenväxningen går fortare. Arten är värdväxt för fjärilen alkonblåvinge, och på en del lokaler syns regelbundet dess äggskal sitta kvar som små vita kulor på foderblad och stänglar. Klockgentianan har en sydlig utbredning i Bohuslän och har hållit sig kvar framför allt på Hisingen och runt Nordre älvs utlopp men också i skogsområdet Svartedalen. En nyfynnen lokal i norr ansluter till norska förekomster. På flera lokaler är arten förmodligen utgången, eftersom den inte setts till på flera år och på många andra är den fåtalig. 17 lokaler hade färre än 20 stänglar vid räkning 2009 och endast på 5 lokaler kunde stänglarna räknas i hundratal.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på pors-blåtåteldominerade fukthedar vid stränder av sjöar, på mader vid åar och bäckar samt på hedar och i kärrkanter. Gynnas av måttligt bete och slåtter, ljuskrävande, tål viss ohävd men missgynnas av igenväxning av buskar. Minskande på grund av igenväxning. Nationellt hotad art (VU sårbar). Mindre vanlig till sällsynt i de västra delarna av landskapet, sällsynt i Skaraborg. 152 lokaler i 80 rutor (10 %).