Krustistel bedöms ursprunglig på tångvallar vid havet, obetade steniga stränder och fågelöar, miljöer där den idag är ovanlig. I stället växer den främst på kväverik, öppen mark och gynnas av mänskliga aktiviteter i odlingslandskapet. Krustistel ses ofta i skräpmarker som jordhögar, stentippar, komposter och grustäkter. Växten är vanlig i gårdsmiljöer och vägrenar. Ibland ses den i betade hässlen eller kvävepåverkade betesmarker och den gynnas när röjningar eller grävningar sker. Som åkerogräs bedöms den ha minskat även om den än idag är funnen i kanten av extensivt skötta åkrar och på trädor.
Krustistel är vanlig i nära anslutning till Ölands många byar. På Stora Alvaret saknas den men har dykt upp när träddungar huggits bort. Norr om Borgholm är fynden lite glesare men växten är funnen i alla socknar. Ökad näringstillgång i landskapet har gynnat krustistel.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: i åkrar allmän. Tidigt belagd Borgholm: O. Nordstedt 1883 (LD).
Utbredning
Funnen i 73 rutor = 77 %; allmän = 33 socknar (nyfynd Källa).
Sterner 1938 allmän = 32 socknar.
Förändring: Oförändrad ± 0 (som åkerogräs minskande).
