Vit fetknopp är en karaktärsart för alvarets hällmarker. Den kan växa i de mest extrema miljöerna som på de små mosskuddar som vilar på kalkstenshällen. Tidvis är dess växtplatser översvämmade medan de däremellan är extremt torra. Arten förekommer även i vittringsgrus, torrängsalvar och till och med på toppen av tuvor i fuktängar.
Vit fetknopp är vanlig på Stora Alvaret och längs västra stenkusten men undviker de mest odlingsintensiva delarna av Öland. Jämfört med Sterner (1938) ses en viss minskning i statistiska analyser (Frescalo); vår bedömning är att växten är ungefär oförändrad.
Vit fetknopp är en mycket variabel art när det gäller storlek och bladform. På Öland är arten dock mycket enhetlig och relativt småvuxen. Normalt blir bladen kraftigt rödfärgade i sol, men ganska ofta hittar man enstaka plantor som helt saknar röda pigment och som därför får en ljust gulgrön färg. Sådana plantor har kallats f. pallens, men anses numera inte ha något taxonomiskt värde (se Linnés kommentar ovan). I odling förekommer en del former som ser väldigt annorlunda ut jämfört med den vilda öländska formen. Än så länge verkar de inte ha förvildats i någon större utsträckning.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 1741 under hans öländska resa då han flera gånger noterar växten, bland annat 5 juni mellan Bårbyborg och Kastlösa. Han räknar då upp ett antal arter som växer på landborgen varav vit fetknopp är en. Han anmärker också om vit fetknopp "så med rödaktige som vitaktige blader". (Linnæus 1745). Vit fetknopp förekommer än idag rikligt i samma område. Tidigt belagd Öland: okänd insamlare 1817 (LD).
Utbredning
Funnen i 78 rutor = 82 %; allmän = 33 socknar (nyfynd Egby).
Sterner 1938 funnen i 64 rutor = 67 %; allmän = 32 socknar.
Förändring: Oförändrad ± 0

