Ävjebrodd växer på periodvis översvämmad kalkgyttja, främst i alvarvätar. Den kan även ses i fuktiga traktorspår, gamla stenbrott med grunda vattensamlingar och i översvämmade fuktängar, helst där jorden ligger bar. Intressant är att flera av lokalerna på Stora Alvaret vissa år hyser bestånd av hästskoräka Triops cancriformis.
Ävjebrodd växer främst i vätar på Stora Alvaret. Den finns även i ett gammalt stenbrott vid Greby, Räpplinge sn, samt vid en motorbana respektive golfbana i Källa sn. Det förefaller som arten är vanligare idag än vad som rapporteras i Sterner (1938 och 1986). Perioden mellan 1940 och fram till den aktuella inventeringen fanns endast totalt fem fynd. En förklaring till den skenbara ökningen kan vara att ävjebrodd visar sig sent på säsongen, flera av de aktuella fynden är gjorda under september till november. Efter en torr sommar fyller höstregnen på alvarvätarna. Temperaturen är då fortfarande tillräckligt hög för att växten ska hinna utvecklas, blomma och sätta frukt. Ävjebrodd varierar mycket mellan åren beroende på hur och när nederbörden faller.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Räpplinge: strax nedom slottet, tilltrampad och sprickig lerväg, ytterst sparsam M. G. Sjöstrand 1838 i GH 1. Först publicerad av Sjöstrand (1850) "På vintertid översvämmade och leriga ställen, flertal lokaler vid Borgholm och Gräsgård; S. Möckleby nära sjön." Tidigt belagd Resmo: Resmo på alvaret A. Grevillius 1880 (S).
Utbredning
Funnen i 18 rutor = 19 %; tämligen sällsynt = 13 socknar (ej återfunnen Böda, Löt, Köping, Bredsättra och S. Möckleby; nyfynd Källa, Persnäs, Stenåsa, Mörbylånga och Ventlinge).
Sterner 1938 tämligen sällsynt = 8 socknar (+ Borgholm); Sterner 1986 tämligen sällsynt = 13 socknar (nyfynd Köping, Bredsättra, Räpplinge, Vickleby och Resmo men endast 3 aktuella fynd).
Förändring: Något ökande +

