Broskmålla växer på exponerade steniga, grusiga eller sandiga havsstränder, ofta tillsammans med spjutmålla A. prostrata och ibland med sodaört Salsola kali. Notabelt är att på de två kända öländska lokalerna för näbbtrampört Polygonum oxyspermum har även broskmålla noterats. Broskmålla växer både på betade och ohävdade stränder.

Broskmålla har få äldre fynd då den först på senare tid uppmärksammats. Det går därför inte att dra några slutsatser om eventuell ökning eller minskning i utbredningen. Under inventeringen har spridda fynd noterats utefter både östra och västra kusten. På utbredningskartan har fynd med belägg eller rapporterade av inventerare med dokumenterad god kännedom om arten tagits med.

Broskmålla har blad som är tjocka, köttiga och som unga påtagligt mjöliga; upptill på stjälken är bladen kortskaftade. Förbladen är släta eller med någon enstaka nerv och hopväxta till mitten. De är hårda, köttiga och uppdrivna mot basen men örtartade mot spetsen. Fröets rotämne sitter lateralt och grodden pekar uppåt. Hos förväxlingsbara mållor sitter rotämnet vid fröets bas och grodden pekar därför utåt. Dessutom är deras förblad örtartade, hopväxta endast vid basen och har ofta en tydlig nervatur (Jonsell 2001).

Gammal, bofast.