Daggros härstammar från centrala och södra Europa. Den är ganska vanlig i odling och ses ibland långt från trädgårdar dit den tagit sig med hjälp av nyponätande fåglar. Ett observandum är att förr benämndes kal nyponros R. vosagiaca som R. glauca.

Daggros finner sig väl till rätta på steniga lokaler som längs västra landborgen, i gamla stenbrott och på klappergrusvallar vid havet. Busken är även funnen i vägkanter, åkerrenar, som trädgårdsutkast och kvarstående på ödetomter.

Daggros har spridda förekomster på Öland med tyngdpunkt nere i sydväst, S. Möckleby sn, där den också först noterades. På lokalen vid Albrunna kalkstensbrott (se nedan) har den kontinuitet sedan minst 30 år tillbaka och bör anses som bofast. Även på primärlokalen vid Degerhamn finns den kvar i närområdet. Värt att notera är lokalerna öster om Bårbyborg, Mörbylånga sn, där daggros är spridd drygt någon kilometer ut på alvartorrängar.

Kulturflykting, bofast.