Getapel växer i varma lägen på kalkrik och gärna något näringsrik mark. Buskmark, skogsbryn, torrängar, väg- och åkerkanter är vanliga växtmiljöer. På alvarmark växer den ofta i karstsprickor.
Utbredningen är ganska jämnt fördelad över ön. Endast barrskogar på kalkfattig grund saknar aktuella fynd. Getapel är funnen i samtliga socknar idag liksom i Sterner (1938) och klarar sig väl på dagens Öland. Den gynnas av den förbuskning som skett av landskapet.
Både Linné och Rikard Sterner intresserade sig för de storväxta exemplaren av getapel, eller vigeltorn som Linné kallade växten, som kan hittas på Öland. Någon mätning av storväxta exemplar har inte genomförts under senare tid.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 18 juni 1741 nära Torp, Böda sn. "Vigeltornet, som stod vid landborgen ett stycke ifrån kalkugnarna, var det största vi någonsin sett. Till dess höjd var det mer än 3 famnar och dess bål 5 kvarter i omkretsen."(Linnæus 1745). Getapel växer flerstädes i området än idag men det finns ingen aktuell notering om något jätteexemplar. Tidigt belagd Glömminge: F. Ahlberg 1860 (OHN). Torslunda: F. Ahlberg 1860 (LD).
Utbredning
Funnen i 81 rutor = 85 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar.
Förändring: Oförändrad ± 0
