Sammetsdaggkåpa växer på torr, ofta betad och kalkrik mark och är vanlig i Ölands många stäppartade torrängar. Men den har bred ekologi och ses även i betade hässlen, ädellövskog, strandängar och längs skogsvägar. Ibland är den funnen i slåtterängar, fuktängar med ölandstok och ruderatmiljöer som tippade jordhögar.

Sammetsdaggkåpa klarar att växa betydligt torrare än andra daggkåpor och är den enda i släktet som förekommer frekvent på Stora Alvaret. Inom Mittlandet är den också vanlig och där ofta funnen i torra–friska betesmarker; i liknande miljöer växer den i östra sjömarken. Endast inom barrskogarna i Böda saknas den. Sammetsdaggkåpa är överlägset den vanligaste daggkåpan på Öland och håller ställningarna väl än idag.

Sammetsdaggkåpa känns igen på att den överallt är mjukt silkeshårig, även blomskaft och blombägare är håriga. Den småväxta daggkåpan har blad som är runda, grågröna med flikar som har få och grova tänder.

Gammal, bofast.