Hirsstarr har bred ekologisk nisch och växer på frisk–fuktig mark i skogskärr, alvarträsk, kalkfuktängar, rikkärr, slåtterängar, på skogsvägar och strandängar över hela ön. Den är betesgynnad men inte så kalkgynnad, varför den kan växa i många olika miljöer. I alvarvätar kan hirsstarr dominera helt och växer här tillsammans med bl.a. åkermynta Mentha arvensis och luddkrissla Pentamena britannica. Någon gång växer den i glesa ädellövskogar. Hirsstarr är starkt kulturgynnad och ses också i diken, dammar, gamla sandtag och på golfbanor.
Hirsstarr är en vanlig växt över hela Öland. Endast barrskogarna längst uppe i norr, Böda sn, har glesare med fynd. Hirsstarr klarar sig bra då den förmår växa i många miljöer så länge de är fuktiga och den klarar även ett visst mått av ohävd.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: svackor i ängsmark allmän. Tidigt belagd Resmo: F. Ahlberg 1860 (OHN).
Utbredning
Funnen i 82 rutor = 86 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren noterad från 31 socknar).
Förändring: Oförändrad ± 0