Styv fingerört är ursprunglig i stora delar av Europa. Den inkom till Sverige under andra halvan av 1800-talet, troligen med importerade frövaror. Styv fingerört växer på torr, grusig mark och har hållit sig kvar på några lokaler under minst 30 år varför den får anses bofast på Öland. Fynden i Gärdslösa och Resmo är troligen inkomna med gräsfrö medan fynden i Böda och Algutsrum möjligen kan härstamma från trädgårdsodling.
Styv fingerört finns i två underarter, en västlig subsp. recta och en östlig subsp. pilosa. Åtminstone de aktuella fynden på Öland tillhör subsp. recta.
Inkommen och kulturflykting, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Borgholm: B. von Sydow 1919 (LD) samlad som norsk fingerört P. norvegica, ombestämd P. Lassen 1972.
Utbredning
Funnen i 5 rutor = 5 %; sällsynt = 4 socknar.
Sterner 1938 ej nämnd; Sterner 1986 mycket sällsynt = 4 lokaler (varav 3 aktuella).
Förändring: Oförändrad ± 0
Lokaler
Böda: Byxelkrok söderut, ca 500 m söder om Tokenäs udde, vägkant utanför tomt 635500 157154 MHj 2002 (UPS), kvar 2016; Norrböda, glesbeväxt torräng 634713 157474 TGn m.fl. 2009 (OHN). Gärdslösa: Lindby tall, f.d. sandtag KGB 1983, återfynd igenväxande gammalt sandtag 630026 155551 UBA & TGn 2020. Algutsrum: Algutsrum, åkerkant nära trädgård 628390 154508 HL 2020. Resmo: Kleva västerut, grustaget med omgivningar K. Rönning 1981, återfynd flerstädes bl.a. i f.d. grustag 626920 153706 TTy 2008 (LD), kvar 2022; Kleva västerut i torräng och trädesåker 626938 153701 CrA 2017.
Äldre fynd, ej återfunnen:
Högby: Högby fyr VSV, betad torräng Z. Fredriksson 1981.