Stenmaskros är främst funnen på Öland, Gotland och Ösel men för övrigt är den sällsynt. Den växer i betade, stäppartade torrängar och strandnära sandgräshedar. Stenmaskros har glest med fynd på Öland vilket delvis avspeglar vilka lokaler inventerare med ögon för maskrosor besökt. Men en liten art som stenmaskros med bladrosetten hårt tryckt mot marken missgynnas av igenväxning vilket har medfört att den försvunnit från gamla lokaler.
Stenmaskros har en utbredd bladrosett, delvis vingade bladskaft, pollen saknas och frukten är grå.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Högby: vid vägen mellan Alvedsjö och Horn, alvarmark G. Haglund 1937 (S) conf. HØ 2004.
Utbredning
Funnen i 13 rutor = 14 %; tämligen sällsynt = 8 socknar (ej återfunnen Persnäs, Föra, Löt, Köping, Egby, Räpplinge, Gärdslösa, Algutsrum, Långlöt, Stenåsa, Mörbylånga, Hulterstad, Smedby, Segerstad, S. Möckleby och Gräsgård; nyfynd Vickleby).
Saarsoo & Haglund (1962): Spridd, anträffad i 23 socknar. Alvar, alvarängar, grusvallar, kalkstensklapper, stränder, sandbackar, ängsmarker, örtbackar, Festuca ovina-hedar etc.
Förändring: Starkt minskande ---
