Engelskt rajgräs härstammar från Centraleuropa och Medelhavsområdet men har som fodergräs sedan längre tillbaka inkommit till norra Europa. Det växer på torr–frisk, näringsrik mark i allehanda kulturgräsmarker som betesängar, vägrenar och åkerkanter. Gräset är också vanligt på ruderatmarker: jordhögar, stentippar och grusplaner. Även gårdsplaner, hamnområden och sandstränder kan hysa arten. Engelskt rajgräs odlas som vallgräs och kan ingå i fröblandningar som sås ut som gräsmattor varifrån gräset sprider sig ut i landskapet. Många av dagens förekomster härstammar säkerligen från närliggande odling. Flera olika namnsorter ingår i gräsfröblandningar.
Engelskt rajgräs är vanligt och spritt över hela Öland och växer även på Stora Alvaret. Inga utbredningsluckor finns frånsett delar av barrskogarna längst uppe i norr.
Engelskt rajgräs är mångformig och uppträder i flera odlade former, varav en har utstickande borst i axet och därvid liknar italienskt rajgräs L. multiflorum.
Gammal kulturföljeslagare och inkommen, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Sjöstrand (1850) "i ängar etc. allmän". Tidigt belagd Ås: Ottenby schäferiäng okänd insamlare 1872 (OHN).
Utbredning
Funnen i 91 rutor = 96 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren noterad från 6 socknar).
Förändring: Oförändrad ± 0