Mahonia härstammar från Nordamerika och förekommer ganska ofta i odling, främst från 1900-talet och framåt. Även andra arter i släktet odlas men ännu har ingen av dem ertappats i det fria på Öland. Mahonia föredrar skuggiga växtplatser på näringsrik mark. Busken har lätt att ta sig ut i naturlig vegetation genom att fåglar äter av bären. Dessutom kan den bilda stora bestånd genom att sprida sig vegetativt genom rotskott. På Öland är den funnen i sandiga tallskogar, blandskogar och snårmarker. Mahonia växer ibland i buskrika betesmarker där även fåren låter den stå kvar. Den dyker upp i ruderatmiljöer som gamla stenbrott och jordhögar. I närheten av bebyggelse hittas den i vägkanter och buskmark.

Mahonia är idag spridd på en stor del av Öland men rikligast på den södra halvan, väster om väg 136. Där finns skogar på kalkfattig, sandig mark vilket verkar passa växten utmärkt. Vid Sandbergen, på gränsen mellan Vickleby och Resmo sn, noterades den 1985 av Örjan Fritz och idag finns där stora förekomster som bitvis bildar täta och ogenomträngliga snår i tallskogen. Även i tallskogen norrut från Gårdby finns rika förekomster av växten. Alarmerande är att den vid Lunda, Kastlösa sn, även kommit ut på alvartorrängar och där växer i skydd av enbuskar. Mahonia är en växt som kommit för att stanna, på många lokaler uppträder den invasivt och trycker undan annan vegetation. Man kan förvänta sig en fortsatt expansion och att växten blir alltmer problematisk framöver. På främst det skogfattiga sydöstra Ölands saknas ännu mahonia.

Kulturflykting, bofast.