Puktörne växer i varma lägen på torr–frisk, gärna sandig mark som är hävdad genom bete eller slåtter. Vanliga växtmiljöer är stäppartade naturbetesmarker, vägrenar och åkerkanter. Sällsynt är den funnen utmed kusten på stränder med sand eller klappersten där den även kan växa på själva driftvallen. Påfallande ofta är puktörne noterad från ruderatmiljöer som jordtippar och stenhögar. Bland udda biotoper kan nämnas puktörne som marktäckande ris i en sandig tallskog samt på tuvor i ett hästbetat axagskärr.

Puktörne växer främst inom Mittlandet samt de tre nordligaste socknarna: Böda, Högby och Källa. Utbredningsmönstret känns igen från Sterner (1938). Växten saknas nästan helt på Stora Alvaret förutom längst uppe i den nordvästra delen samt några fynd i vägkanter. Några fynd har tillkommit och några har bortfallet. Jämfört med Sterner (1938) ses en viss minskning i statistiska analyser (Frescalo).

Gammal, bofast.